Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Böda - Böda Hamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
3 alnars höjd samt 2 alnars 6 tums
bredd mot öfra ändan och 1 aln 10
tum mot foten; är illa arbetad på
kanterna till ett slags halfkors (Antonii
kors), och synes denna häll vara uppsatt
för dem, som i äldsta tider idkat fiske,
för att vid denna andaktsvård förrätta
sin bön. Flisan är upprest på en
ofvannämda by tillhörig åkerlycka, kallad
Lunnehor/van. Nära härintill finnas 3
hällkistor, kringsatta med flisor, af
hvilka blott öfra kanten synes öfver den
jemna marken. Hvardera är 5% alnar
lång och 3’Zj alnar bred. I dessa
stenkistor hafva obriinda lik blifvit
upptagna. Längre i norr om Höga Flisa,
vid vårdkasen, nära sjön på vestra
Landtborgs - höjden, finnes en
skepps-form, kallad Forgalla-skeppet, som väl
icke kan jemföras med Ölands
präktigare fornlemningar af detta slag, men
eger en viss märkvärdighet genom sitt
namn. Skeppslormeii har 11 alnars
längd och 4 alnars bredd i aktern,
med resta kalkflisor till stam- och
aktersten. Tvänne stenrör, 13 mindre
griftkullar och en fotangelfonn tillhöra
denna grupp af fornlemningar. Norr om
denna skeppsform ligga i sträckning 10
stenrör och 6 griftkullar. På bottnen
i dessa rör och kullar ligga
lemningarna efter obrända lik i stenkistor. Dessa
stensättningar och grafvar häntyda på
en fiendtlig landstigning och ett
derefter hållet fältslag, som kan hänföras
till nyssnämda Tokes nederlag. — Vid
Haget, s. v. från Enerutn, kallas en
stensättning af allmogen Stendansen.
Den utgör en låg, platt hög, omkring
hvilken på något afstånd 19 dels
pelar-formiga, dels klumpforiniga gråstenar
äro satta i cirkel. Allmogen omtalar,
att denna cirkel fordom haft en större
6ten i medelpunkten, och att här varit
ett tingsställe. — I Skäftekärr här i
socknen förvaras en s. k.
Rime-Runa-bok, bestående af flera hopfästa skifvor.
Sådana förvaras på många ställen å
Oland och äfven i andra orter, såsom
i Uppland, Vester- och Östergötland,
Norrland m. fl. — Slutligen må
nämnas de af allmogen så kallade
Jättegraf-var, som anträffas här i socknen och
för öfrigt i mängd på ön. Dessa hafva
aldrig blifvit begagnade såsom grafstäl-
len, utgöra icke annat än tomtningar
efter fordna byggnader och hafva en
sådan likhet rned husen uti Ölands
borgar, att man kan antaga, det de äro
med dem samtida, emedan de äro på
samma sätt uppförda. De ulgöra
längre eller kortare rektanglar med
afrundade hörn och äro stundom odelade,
stundom delade i tvänne, trenne och
än flera rum genom mellanmurar.
Ingångarna äro någon gång utmärkta af
på sidorna ställda klump- eller
pelar-formiga stenar. Sjelfva väggarna bestå
af tvänne parallela linier af
granitstenar, merändels öfver mansbörda,
hvilkas mellanrum äro fyllda med klapper,
utan tecken till murbruk; de bilda på
sådant sätt en stenfot eller 2 alnars
bred mur. Denna böjer sig sällan
öfver 1 aln, och tyckas byggnaderna
varit uppförda af trä på denna stenfot.
Sädana tomtningar, som de vanligen
benämnas, äro inom Ölands socknar, i
synnerhet på norra och östra delarna
af ön, ganska talrika och i flockar,
hvilket bevisar, att äfven våra förfäder
bodde i ett slags bylag, eller flera
hushåll nära hvarandra. Inom denna
socken finnas sådana tomtningar omkring
Fagerum, Skäftekärr, Norra Udden, o.
s. v. Då man någon gång uppbrutit
och borttagit sådana tomtningar, har
man i dem funnit djup svartmylla, kol,
troligen efter eldstäder, och ett eget
slags jernklingor, från 2 till 3 fot
långa, utsmidda liksom liar med rät spets
i bägge ändar. Detta tyckes hänvisa
till forntida smedsverkstäder, och är nog
troligt, att de omtalta klingorna varit
ämnade till svärd. Då en sådan
tomt-ningsplan år 1 823 i Södra Runstens
by af Runstens socken uppbröts, fann
man kol, en ullsax, 3 liar eller skäror,
hvilka äro mycket olika de nu brukliga.
Alla dessa fynd har konrektor A.
Alliqvist egt i sina samlingar. — Inom
socknen finnas tvänne helsobrunnar,
Hunnerum och Svartvik. Den första
fanns redan 1763, den andra några år
sednare. — Adress: Borgholm.
Böda Hamn. Belägen i ofvannämda
socken, öster om kyrkan, har god
ankarbotten; men emedan deu, likt de
flesta af Ölands hamnar, utgöres af en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
