Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bölaryd - Bön - Bön, Östra - Bön - Böne - Bönebön - Bönsta - Börgöls bruk - Börje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bölaryd. Gästgifvaregård i
Jönköpings län; skjutsar till:
Kappeled.......1 ’/8 mil.
Nissaryd.......1 l/2 »
(Jlmesta.......2 ’/4 »
Bön. I Rölanda socken och Wedbo
härad af Elfsborgs län, på Dal.
föie-komma vid detta ställe två saltkällor,
hvilket torde förtjena anmärkas,
emedan sådana källor finnas högst
sparsamt i Sverige.
Bön, Östra. Gästgifvaregård i
Toksmarks socken och Nordmarks härad af
Carlstads län; skjutsar till:
Bön, i Ostvallskog, nordligt 15/s mil.
Ilaijom, s. o. ...... % »
Nedre Hahn, vestligt . . . ’/2 »
Upran, s. s. v............5/8 »
Bön. Gästgifvaregård i Ostvallskogs
socken och Nordmarks härad af
Carlstads län; skjutsar till:
Östra Bön, sydligt . . . 1 ®/8 mil.
Böne. Socken i Redvägs härad af
Wenersborgs län, har en areal af 6,225
tunnland, af hvilka 395 äro sjöar och
kärr. Inom denna och annex-socknarna
ligga sjöarna Löunern, Jogen,
Wolle-reds-sjöu, Drängen, Winsarp- och
Gulle-reds-sjön, samt framflyta åarna Ätran
och Tidan. Hufvudnäringen är
åkerbruk. Socknen innehåller 14% mant.
och tillsammans med annexerna 9 5
förmedlade inantal samt beboddes 1810
af 349, 1840 af 378 och 1856 af 384
invånare. Böne socken har fast
folkskola med 1 examinerad lärare. Är
1 856 besöktes skolan af 27 gossar och
26 flickor; dessutom undervisades 1
gosse i allmänt läroverk och 5 flickor
hemma. — Böne, modersocken, jemte
annexerna K nätte, Liared, Kylingared
och Fiflered, utgöra tillsammans ett
konsistorielt pastorat af 2:dra klassen,
tillhörande Redvägs kontrakt af Skara
stift. Kyrkan, belägen 1 ’/2 mil från
Ulricehamn och 8’/4 mil frän Skara, är
nybyggd år 1 8 26. Kyrkoherden här i
socknen, Mauritius, skall, enligt sägnen,
för det ban häftigt satte sig emot
liturgien, sotn konung Johan III ville
införa i riket, blifvit halshuggen nära
prestgården, enligt andra berättelser på
Timmelhed. — Betydligaste gården i
socknen är säteriet Lönnarp. — Adr.:
Ulricehamn.
Bönebön. Gård i Sanda socken af
Sörbygdens härad och Bohuslän,
märkvärdig derföre, att på gårdens egor,
pä fjället nära gränsen mot Dal, träffas
samlingar af fossila hafs-snäckor, hvilka
förr varit så rikhaltiga, att man deraf
bränt- kalk. Dessa bankar ligga vid
ansenlig höjd öfver hafsytan samt på
obetydligt afstånd från stranden.
Bönsta, fordom Bonestad. By i
All-helgona socken och Rönö härad af
Nyköpings län, V., mil från Nyköping, är
märklig för de mångfaldiga
fornlemningar, som här finnas, såsom grafhögar,
stenkummel, runstenar, stensättningar,
offerlund, hvaromkring är en stenkrets,
äfvensom ett tingställe. Namnet kunde
gifva anledning att tänka på forntida
helgedom, äfven från christen tid.
Börgöls bruk. Se Ysunda.
Börje. Socken i Ulleråkers härad
af Uppsaia län, har en areal af 8,749
tunnland, hvaraf 30 äro kärr och sjöar.
Utmed Jumkils- eller Börje-ån, som
utflyter i Fyris-ån i nordvest, och på
ömse sidor om ett mindre vattendrag,
som går ät öster, är slättbygd med
lerjord eller svartmylla, dels ock sidländt
ängsmark; åt söder och vester
förekommer mer bergländig mark. Åkerbruk
är hufvudnäringen. På skog är vid
flera byar föga tillgång. Socknen
innehåller 62V4 oförmedl. och 51 ’/2 förmedl.
mantal samt beboddes 1810 af 811,
1 840 af 798 och 1856 af 884
invånare. Börje socken har fast skola med
lexaminerad lärare. Är 1856 besöktes
skolan af 20 gossar och 14 flickor;
dessutom undervisades 4 gossar i
allmänt läroverk, 18 gossar och 40 flickor
hemma. — Börje är prebende-pastorat
till Uppsala universitet af 2:dra klassen,
tillhörigt Ulleråkers kontrakt af
ärke-stiftet. Ar 1620 anslogs detta
pastorat åt Petrus Olai, tredje iheologen vid
Uppsala akademi, eller »professor
loco-rum comniuuium», som då först blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
