Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Börje - Börringe - Börringe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förordnad till denna beställning, och
på riksdagen 1723 beslöts, att Börje
och Niis pastorater skulle läggas till
prebenden åt theol. adjunkterna vid
akademien. Detta fortfor till år 183C,
då Börje blef prebende åt professor
Kalsenianus i stället för Hagby och
Bamsta pastorat, som åter lades till
andra theol. adjunkten vid akademien.
— Kyrkan, belägen % mil från
Uppsala, är gammal, byggd af gråsten,
utan torn. Hon afbrann till större
delen 1632, tillika med klockstapeln och
den strax derintill belägna byn Tiby.
Beparation företogs samma år, hvartill
kronan förärade 20 tunnor spannmål.
Här finnas flera minnesmärken. I
cho-ret sitta 2 hufvudbanér, tillhöriga
löjtnanten vid Smålands infanteri Christer
Christersson Sjöbladh till Bergshammar
(Fogdö) och Hessleby här i socknen,
död 1 645, samt herr Pehr Christersson
Sjöbladh till Svidiestad och Häsleby,
död 1670, hvilka förmodligen ligga här
begrafna. Framme i choret ligger en
gammal grafsten af grof marmor, hvarå
är uthuggen en upphöjd liljeqvist
under ett kors, men utan inskrift. Af
vapnet synes, att någon af slägten
Lilje-stjelke här ligger begrafven. 1
vapenhuset är en grafsten, som
tillkännagifver, att »Kgl. M:ts och riksens
sekreterare, Michel Olsson, ligger der
begrafven, död 1615;» troligen Michel
Olofsson Dufva, som var ståthållare
öfver Stockholms slott och län.
Socknens namn skrefs 1291 Byrie
och 1314 Biria, då tillhörande
proviu-cia Ulleråker, äfven Boeria. Man har
härledt namnet af en Bore eller Bure
och anfört, som bevis derpå, en
Bure-bög i socknen; äfven påstår man, att
den fått sitt namn af en Byrger, hvars
grafsten ligger under kyrkodörren. —
Af fornlemningar uppgifvas runstenar i
kyrkan, vid Ströja, Tiby och Engeby.
Stensättningar och griftkullar finnas på
flera ställen; men vid Broby äro 5
an-Senliga grafhögar, af hvilka en kallas
Svens-högen, hvarom vidare under ordet
Broby. — Under Gustaf Wasas
student-tid i Uppsala »spatserade» han ofta
ut till Stränge i Ströje här i socknen
och till Måns i Q.varnboda i Läby och
»gjorde sig der glad och lustig». —
Bland 24 byar och gårdar i socknen
nämnas 5 i häfder från 1200- och 14
från 1 300-talet. De betydligaste
gårdarna äro nu Hesselby och Brunby. —
Adress: Uppsala.
ßörrijige. Berustad t säteri, 2
mantal, i Älfvestads socken och Bobergs
härad af Linköpings län, har tillhört
kapitenen Ernst Wendel, såldes af
honom till kapitenskan IL Silfverlås och
af henne till brukspatronen C. Eklund,
hvilken åter sålde det till kometten
Sandberg, som innehade det år 1760.
Begements-skrifvaren S. Budin egde
Börringe i början af innevarande
århundrade och hans arfvingar år 1818.
Börriuge. Gods i Skåne, Malmöhus
län, Wemmenhögs härad och Gustafs
socken, 2 mil sydost från Malmö.
Gården, som ligger vid Börringe sjö,
hvilken håller eu mil i omkrets, har ett
ypperligt läge och omgifves af ek- och
bokskogar, just vid gränsen af den
skoglösa Skånska slätten. Det gamla
godset har fordom varit kloster, om hvars
första grundläggning man likväl saknar
tillförlitlig underrättelse. Så mycket
vet man imellertid, att det varit
stiftad t redan före 1 257 för munkar och
invigdt åt Jungfru Maria, hvaraf det
kallas St. Marias kloster; år 1268
förvandlades det till nunnekloster af
Be-nediktiner-Orden. Efter reformationen
och klostergodsens indragning till
kronan innehades godset af ätterna Brahe,
Bille och Thott; men sedan Skåne
tillfallit Sverige, blef Börringe, tillika med
Lindholms säteri och underlydande, år
1 659 förlänadt åt Carl X:s naturliga
son, grefve Gustaf Carlsson, till
grefskap åt hvilken det upphöjdes den 9
Mars 1 674. Efter grefve Carlssons död
hemföll godset till kronan, indelades
för 7 nummer vid nuvarande Skånska
Drason-reo-imentet och bortarrenderades
o ’ »
till krigs-kommissarien Cleve. Denne
köpte slutligen egendomen och
testamenterade den till sin fosterdotter,
borgmästarinnan Hegardt i Malmö, som år
174 i sålde egendomen till dåvarande
assessorn, sedermera riksrådet grefve
Joachim Beckfriis. I liaus haud erhöll
gården ett nytt utseende; år 1763 upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
