Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Börringe - Börrum, eller St. Pehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Börruin.
Kürrum<
401
fördes en ny 2:vånings hufvudbyggning
af sten, täckt med jernplåt, tillika
med två grundmurade flygelbyggnader.
Med konungens tillstånd försålde
riksrådet det på Jutland belägna Friisiska
stamgodset Häfringbolm, Estenbeck och
Tustrup emot ersättning af Börringe
kloster, som tillika med Fiholms säteri
uti Södermanland år 1791 förklarades
för grefskap åt äldsta manliga
ättlingen af friherrliga ätten Beckfriis, det
enda grefskapet i riket, med hvilket
grefvetiteln följer för egaren. I stället
för de bägge förfallna kyrkorna
Lem-meströ och Börringe byggde riksrådet
Beckfriis en ny, efter Gustaf III kallad
Gustafs Kyrka, och till hvilken socken
Börringe har jus patronatus. Efter
riksrådets död utan barn tillföll godset
hans bror, generalmajoren grefve C. L.
Beckfriis, vid hvars död 17 98 det
tillträddes af äldsta sonen, hofmarskalken
grefve Corfitz Ludvig Beckfriis, gift
med grefvinnan Lovisa Thott. Efter
hans död tillföll godset hans son,
kammarherren grefve C. Beckfriis.
Egendomen är bebyggd med ett
prydligt tvåvånings stenhus samt
tvänne vid sidorna deraf uppförda
paviljonger. Ladugårdshusen, som afbrunno år
17 94, uppfördes strax på nytt af tegel
med halmtak, och vid samma tillfälle
blefvo två byggnader, som förut skiljde
dem från borggården och voro
uppförda på de gamla klostermurarna,
alldeles nedrifna, så att icke något spår
finnes efter gamla klosterbyggnaden, på
hvars tomt lindar blifvit planterade. —
Börringe klosters berustade säteri
består af 7 mantal med dertill hörande
skatterätt till 1 923/., mantal i Börrin-
o
ge och Lemmeströ byar. A egorna
finnas en skattlagd vatten- och en
väderqvarn, tegelbruk och kalkbränrreri.
Bonum, eller St. Pehr. Socken i
Hammarkinds härad af Linköpings liin,
har en areal af 4,860 tunnland, af
hvilka 190 äro sjöar och kärr, och
bildar en lång och smal landsträcka af
1 ’/2 müs längd från nordvest till
sydost, men blott l/8 till l/2 mils bredd.
Marken är mycket bergaktig, men har
fruktbara dälder mellan bergen här och
der. Ett litet vattendrag går från Nö-
stebo-sjön och flyter ut till saltsjön.
På skog är icke brist. Jordmånen är
till större deleu lera, men äfven
svartmylla och dungjord. Hufvudnäringarne
äro åker- och något bergsbruk, i
anseende till dervarande smärre jerngrufvor,
samt fiske. Sockuen innehåller 131/2
oförmedlade och 103/4 förmedlade
mantal. Folkmängden uppgick 1810 till
358, 1840 till 496 och 1856 till 448
personer. Socknen hade sistnämda år
ambulatorisk folkskola med 1
examinerad lärare, som undervisade 12 gossar
och 14 flickor, medan 2 gossar
bivi-staile allmän och 1 enskild
undervisnings-anstalt. — Börruin är nu annex
till Mogata kousistoriela pastorat af
2:dra klassen i Hammarkinds kontrakt
af Linköpings stift. Kyrkan, som
ligger 2 mil från moderkyrkan och 21/,
mil från Söderköping, är uppbyggd af
trä 1718, och vid invigningen
Pers-messo-dagen samma år fick lion namn
af St. Pehrs kapell. I klockstapeln är
en klocka, till hvars gjutning konung
Fredrik I har förärat en eröfrad
metallkanon. Litet från kyrkans östra
gafvel hafva brukspatronen Gust. Adolf
Fors och hans fru, Wendela Catharina
Bosenhjelm på Börrum, år 1 753 låtit
mura en graf åt sig, i hvilken de hvila.
Detta herrskap har äfven begåfvat
kyrkan med dess mesta silfver och en
vacker skrud. Före den nu nämda
kyrkans uppförande hölls redan omkring
år 1650 gudstjenst i en stor sal vid
Börrums gård, som sedan kallades
kyrkosalen, och derom gjordes anmälan vid
en biskops-visitation, hållen i Mogata
af ärkebiskop Spegel 1 695, då denne
lofvade att söka utverka tillstånd till
en kyrkas uppbyggande i Börrum. Men
detta lärer icke skett, emedan konung
Carl XII först 1718 gaf församlingen
tillstånd att bygga sig en kapell-kyrka,
hvilket äfven skedde, som förut är
nämdt, lledan vid år 1 677 hade fru
Wendela Canterstjerna skänkt den plats,
der nu kyrkan står, till
begrafningsplats för invånarne i denna från
Mogata kyrka aflägsna ort. Socknen
kallades fordom Byarum. — Det
uppgifves, att fornlemningar finnas här i
socknen efter ett kloster, kalladt Byarum,
hvilka bestå i några af ekskog öfver-
51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
