Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carlshamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skans. Redan 1676 landstego
imellertid Danskarne i Skåne, och det dröjde
icke länge, inan Carlshamns skans blef
beskjuten och måste gifva sig åt dem.
Detta skedde den 8 Oktober, och
staden var nu i Danskarnes händer.
Bröderna Hans och Axel Wachtmeister
fingo af Carl XI befallning att
fördrifva fienden ur Bleking, och ehuru deras
första försök att befria Carlshamn
misslyckades (i medlet af Februari 1677),
hade de dock efter eröfrandet af
Christianopel, der de vunno ett antal
kanoner och mörsare, bättre lycka och
tvungo den 19 Mars Danska
kommendanten i Carlshamn att kapitulera. Det
dröjde imellertid icke längre än till
följande året, förrän Danskarne kommo
åter. En Dansk styrka af 8—900 man
landsteg i Juli 1 678 vid Sandvik, 1/4
mil öster om staden, under befäl af
öfverste Stuart, blef af en förrädisk
borgare ledsagad till staden och satte
eld pä deuna, så att rådhuset, skolan
och 18 andra hus lades i aska,
hvarjemte klockstapeln nedbrann, så att
urverket förderfvades och klockau smälte
upp. Denna tilldragelse inträffade på
en söndag; och då stadens invånare
hunnit komma ut ur kyrkan samt fått
undsättning af det utom norra
stadsporten förlagda Svenska krigsfolket,
lyckades man snart åter drifva ut de
Dansky, af hvilka flera togo9 till fånga.
Dessa utpekade också sin förrädiska
vägvisare, en gammal man, todd i
Småland och kallad Piskedala-Ola efter sin
födelsebygd; stadens borgerskap
straffade honom på det sätt, att hans hus
nedrefs till hälften, hvarefter man af
bjelkarna utanför staden uppstaplade
ett bål, på hvilket Ola brandes, medan
det återstående af huset fick qvarstå,
andra förrädare till varnagel. I
September 1 67 9 återställdes det inre
lugnet genom freden i Lund, och år 1682
utfärdades en kunglig befallning om
utvidgande af Carlshamn. Här vistades
Cail XII 1700, då han fick
underrättelse om czar Peters krigsförklaring mot
Sverige, och här gick han äfven den 1
Oktober med sin lilla här om bord till
Liefland. Redan nio år derefter, sedan
Carl lidit nederlaget vid Pultava,
hemsöktes Carlshamn åter af kriget.
Fredrik IV af Dapmark hade med en här
landstigit i Skåne, och Danska genera-»
len Reventlow anlände den 19 Januari
till Carlshamn, der 1,500 man
infanteri inqvarterades tillika med artiTleri,
medan Danska kavalleriet förlades i
byarna omkring. Strax på morgon£n
meddelades åt Svenska kommendanten
på skansen den underrättelsen, att, om
han lossade ett skott, skulle hela
staden brännas ned. Danskarne
bemägti-gade sig allt, hvaraf de kunde hafva
nytta, spannmål, kött, salt, fisk m. m.
och tröstade dervid borgrarne dermed,
att »blott laudet blifvit deras konungs
egendom, skulle de få betalning för
alltsammans». Derjemte lades på
staden en brandskatt af 20,000 rdr,
hvilken dock nedsattes till 1 2,000, sedan
den stora summan, motsvarande 80,0 00
rdr nu, befunnits omöjlig att utkräfva.
Sextusen rdr erlades genast, för det
återstående måste fyra af stadens
förnämsta borgare (Mesterton, Hegardt,
Aschenboru och Wildschjött) medfölja
Danskarne som gisslan. Dessa
utverkade sä mycket, att ytterligare 3,000
rdr afprutades; men de återstående
3,000 måste Carlshamns boerna
slutligen betala för att återfå sina
medborgare, som blifvit förda till Helsingör.
Deii 25 Januari lemnade slutligen
Danskarne staden, och efter Stenbocks
seger vid Helsingborg måste de, som
be-kaut, helt och hållet utrymma Sverige.
— Kort derefter hemsöktes den redan
tillräckligt olyckliga staden (1711) af
pesten, som bortryckte 1,000 personer
derstädes, och föranledde ett upplopp,
hvilket dock snart stillades.
Från Carlshamn öfverfördes 1712
Svenska trupperna till Pommern, vid
hvilket tillfälle Magnus Stenbock
genom sin vältalighet förmådde
borgerskapet att till flottans utrustande förskjuta
lifsmedel och penningar. Såsom ett
bevis på Carlshamns-boernas patriotism
förtjenar det nämnas, att en enda
borgare, handlanden P. Schvey, ensam
lemnade ett förskott af 1 2,000 daler
silfvermynt. Ett par år sednare (1714)
landsteg prins Fredrik af Hessen,
sedermera kon. Fredrik I, i Carlshamn,
och tre år derefter sökte en Dansk
fregatt att intaga skansen och bränna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
