- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Andra Bandet. C-F /
14

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carlsjö - Carlskoga - Carlskoga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kronofogden Hültmans, lagman
Hum-pelhjelms, öfverstlöjtnant Lagercrantz’,
fältkamrer Porgts- (1828) och
brukspa-troi$. Carl Aschans, som förbättrat
gärder^ på utmärkt sätt.

Carlskoga. Härad af Örebro län,
tillhörande Nora fögderi och bestående
af socknarna Carlskoga och Bjurkärn
samt en del af Carlsdals
brukskapellförsamling, har en areal af 148,554
tunnland, hvaraf 20,830 äro kärr och
sjöar, består af 641/, mantal och
beboddes 1850 af 9,783 invånare. —
Häradet tillhör landskapet Wärmland.

Carlskoga. Socken i Örebro län
och Carlskoga bergslags härad, omkring
sjöu Möckeln och Svart-elfven, har en
areal af 1 1 1,062 tunnland, hvaraf
10,85 0 äro sjöar och kärr. Landet
genomstrykes från norr till söder af
flera höjdsträckningar, hvilka dock icke
höja sig betydligt öfver vattnen, som
ligga 300 till 500 fot öfver hafsytan;
i södra och mellersta delarne utbreda
sig höjderna på vidden och lemna rum
för moras eller odlade slätter.
Förnämsta vattendraget är Svart-elfven,
som på östra gränsen, mot Nora
socken,’ bildar Carlsdals-sjöarna, derpå
kastar sig utföre Kort- eller Brattforssen
och slutligen faller ut i sjön Möckeln,
efter det han upptagit den från sjön
Elgsimmen kommande Am- eller
Elg-sirns-ån. I samma sjö utfaller
Tims-elfven, som kommer från Alkvettern
genom Länen, upptager Trös-ån från
norr och bildar ett vackert fall vid
Bofors. Af Möckelns utlopp,
Let-elf-ven, hör blott öfra delen till socknen,
likasom af Ölens vattendrag i sydost
och Wismens i sydvest. Socknen är
med sin omvexling af vildskön och
leende natur en af länets och hela rikets
vackraste delar. Näringarne äro
åkerbruk, äfven på slättbygden otillräckligt
för eget behof, och bergs- samt
skogsbruk; bränvinsbränning idkas som
binäring. Carlskoga socken består af
45 V2 mantal och beboddes 1810 af
4,447, 1840 af 6,172 och 1856 af
7,473 invånare. Socknen har både
fasta och ambulatoriska folkskolor med
1 examiuerad och 3 oexaminerade
lärare, som 1856 undervisade i fasta
skolan 77 gossar och 74 flickor, i de
ambulatoriska 479 gossar och 503 flickor,
medan 11 gossar bivistade allmänt
läroverk, 2 gossar och 4 flickor hade
enskild undervisning samt 108 gossar
och 128 flickor undervisades i hemmet.
—Carlskoga, som haft egen kyrka och
kyrkoherde från 1590-talet, utgör nu
tillika med Bjurkärn och Carlsdals
kapell ett konsistorielt pastorat af l:sta
klassen i Wisnums kontrakt af
Carlstads stift. Kyrkan är belägen vid
Möckelns nordvestra strand. — Bland
gårdar och verk i socknen märkas:
Björkborns hytta vid Tims-elfven, —
Boforss, — Walüåsen, — Carlsdal och
Kortforss jernbruk, — Degersforss och
Strömsnäs bruk, in. fl. Vid Möckelns
sydöstra strand, vid Knutsbol,
förekommer ett sandstensbrott. Malmhöjdens
jerngrufvor i norr hafva tidtals varit
begagnade, tidtals öfvergifna; de talrika
hyttorna i socknen hemta sin malm
helst från Nora och Philipstad.

Om första bebyggandet af Carlskoga
bergslag hafva vi berättat under
artikeln Böda Skog; hela landsträckan på
ömse sidor om Let-elfven och vesterut
till Wisnums, Warnums och Fernebo
socknar var en 3 ’/> mil lång och 3 mil
bred ödemark, när »Store Carl» gjorde
sitt första besök i Wärmland. Bland
sägner om Cariskogas första
bebyggande anför Fernow följande: »en gammal
berättelse är än i dag bland allmogen,
att bland de första, som bebott
Carl-skoga-orten, varit tvänne grannar, den
ena vid Qväggen eller Svensviken och
deri andra vid Alkvettern. Dessa
nyttjade fiske ihop i den så kallade
Tolås-bäcken (Tåbäcken); men de förlikades
ej, utan den ena satte sig för den
andra i förväg uti ett träd och, vid det
han gick förbi, högg honom till döds.
På stället offras ännu i dag (Fernow
skref 177 3) qvistar på ett bål, och
mången räddhogad bär än fasa för att
gå derförbi, sedan solen är nedgången,
ty de frukta för Tholås-gubben (mannen,
som blef dödad, skall hafva hetat Thol).
—Längre ned i Carlskoga och på
östra sidau oin sjön Möckeln är ännu
en annan berättelse, att en Finne,
Tör-nes Jöns från Packrabo, kommit först

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:47:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/2/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free