Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carlskrona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Carlskrona, och hvilken holme med
Trossö eller egentliga staden
sammanhänger medelst en stenbro om 1,100
alnars längd, färdigbyggd först 1839.
Genom en träbro sammanbindes med
Trossö den s. k. Pottmakarholmen, der
Cellfängelset och
Fattigvårds-inrättningen äro belägna. Andra broar leda från
staden till Stumholmen och derifrån till
Laboratoriiholmen i öster, likasom till
Lindholmen, som innefattar Gamla
Dockan, Repslagarbanan och Wasaskjulet
m. ra., och dermed sammanhängande
holmar; men dessa äro af föga
betydenhet. Staden har tvänne torg, det
illa planerade Stortorget och den s. k.
Amiralitets-slätten, hvilka dock
egentligen kunna sägas utgöra ett enda,
emedan enda skilnaden dem imellan
består i en brant backe. Midt på
Amiralitets-slätten reser sig ett berg, med
en derpå stående klockstapel, och
nedra delen af slätten slutar vid
Högvakten, der ingången är till Örlogsvarfvet.
Strax inom stadsporten, när man
kommer från fastlandet, ligger den vackra
promenaden Hoglands Park, fordom
kallad Maden, sedan Neptuni Torg, men
genom landshöfding von Brinckmanns
försorg i början af detta århundrade
planterad med lindar, lönnar och
ka-stanier samt ämnad att upptaga ett
monument öfver slaget vid Högland,
hvilket dock aldrig kommit till
verkställighet.
Bland byggnaderna i Carlskrona
märkas följande:
1. Storkyrkan eller Fredriks kyrka,
invigd 1744 under kon. Fredrik, byggd
efter ritning af C. G. Tessin med 2:ne
torn, af hvilka det ena skadades vid
branden 1790, reparerad 1 8 50.
Storkyrkan utgör sedau 1846 tillika med
Tyska församlingen ett s. k.
regalt-privilegieradt pastorat af 2:dra klassen,
till hvars kyrkoherde konungen nämner
en af de tre, som församlingen
föreslagit. — 2. Tyska eller Fredricce
Dorotheas Wilhelminæ kyrka, först uppförd
af Nic. Tessin och invigd 1089,
nedbrunnen vid 1790:års brand och sedan
åter uppförd i rotundaform, likt den
gamla, samt invigd 1 7 93, med altare
och predikstol ornerade af Sergels
lärjunge, den utmärkte
skeppsbildhuggaren J. Törnström. Bägge de
sammanslagna församlingarna räknade år 1856
tillsammans’ 5,924 invånare.
—’3. Amiralitetskyrkan, egentligen Ulrica Pia,
deu äldsta bland stadens kyrkor, invigd
1685, uppförd af trä och försedd med
en altartafla af värde; församlingen
räknar 8,250 medlemmar. — Vidare 4)
Kungshuset, tillhörigt Kronan, boställe
för befälhafvande amiralen, — 5)
Lands-höfdingresidenset och Landskansliet, —
6) Rådhuset, vid Stora Torget, uppfördt
efter 1790:års brand, — 7) Tidlhuset.
Vidare märkas den redan 1760
inrättade Amiralitets-Barnhusskolans under
sednare åren uppförda hus,
Skeppsgossekasernen, Skeppsgosse-skolan, alla tre af
trä, Folkskolan, Elementarskolans lokal,
efter 1790:års brand någon tid
begagnad som rådhus och uppförd på
samma plats, der Vittus Andersson hade
sitt boningshus, hvilket nedrefs 1773,
— Cellfängelset, öppnadt 1851, —
Frimurarelogen, — Societetshuset, —
The-aterhuset, egentligen en Kronan
tillhörig materialbod,, som redan på 177
0-eller 1780-talet inreddes till theater
och af amiralen grefve Ehrensvärd
blifvit orneradt med fresker i Etruskisk
stil, — Länslasarettet, — Flottans
sjukhus, — Båtsmanskasernen på
Stumhol-raen o. s. v. Vigtigast af allt i
Carlskrona är imellertid Örlogsvarfvet, öfver
hvilket vi låna en omständligare
beskrifning ur T. G. Rudbecks »Försök
till Beskrifning öfver Sveriges Städer,
Stockholm 1857»; der det heter:
»Örlogsvarfvet. För att få bese
detta, är det nog för en Svensk att af
varfschefen erhålla inträdespollett; men
för utländningar fordras härtill
sjöministerns tillstånd. Då man inkommer,
är det första, som möter ögat,
artillerigården med sina kanoner och
kulstaplar. Härinvid ligger tyghuset, af trä,
hvilket väl år 1837 undergick
reparation, men såsom öfver 120 år gammalt
redan för 50 år sedan lärer blifvit
utdömdt. Rustkamraaren, på östra sidan,
innesluter en mängd skjutgevär af flera
slag, sablar, änterbilor, m. ra., hvilka,
på smakfullt sätt uppsatta, bekläda
väggarna. På vestra sidan äro
verkstadshusen belägna, hvarest förfärdigas
lavetter samt annat tillbehör för flottans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
