Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carlsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tornet ett rymligi batteri ofvanpå det
gamla tornhvalfvet, hvilket batteri
täcktes med ett spheriskt hvalf, som
medgaf än.øu en sjunde etage, numera
bärande" namnet Kongssalen till minne af
en frukost, som kon. Gustaf IV Adolf
der en gång intagit. Ofvanpå detta
hvalf uppfördes ytterligare ett batteri,
som sålunda bildade tornets åttonde
etage. Ar 1837 blefvo likväl dettas
bröstvärn borttagna och tornet försedt
med koppartak, omkring hvars list ett
lätt jemstaket uppsattes till
förekommande af olyckshändelser genom de
starka luftströmmar, som äfven i lugnt
väder spela öfver detta upphöjda ställe.
Ären 1685—1687 förstärktes äfven
donjonens murar, så väl utåt fältet som
inåt borggården. Batteriet på
vallgången kasematterades, och under samma
bombfasta hvalf bildades en tredje etage,
afsedd till spannmåls förvarande, och
hvaraf en del, sedan längre tider
tillbaka, blifvit begagnad såsom kyrka.
Vid samma tid blefvo äfven tvenne
vattenreservoiren uti två al de under
batteriet befintliga hvalfven, minerade
till 36 fots djup.
Nedra enveloppen, eller de öfriga
fästningslinierna, tillkommo åren 1694
—1697, i stället för de förut befintliga
jordverken, och brötos uti in- och
utgående vinklar, lämpade efter terrainens
fordringar. Under vallgångarne
anbragtes bombfria hvalf, som nu begagnas
dels till logementer, dels till kokhus
m. m. Hufvudpunkterna af dessa linier
voro bastionen Minerva, tenaillen Pallas
och fyrkanteu Apollo, hvars norra och
vestra linier beströkos af 2 bombfria
caponnierer. En ravelin betäckte östra
utfallsporten. Alla dessa äldre verk
äro till större delen att tillskrifva
fortifikations-generalen grefve Erik
Dahlberg.
Mot slutet af år 1833 vidtogos
brådskande åtgärder, för att sätta
fästningen i provisionelt försvarstillstånd.
I synnerhet egnades omsorger åt
be-styckniugen och fästningens yttre
försvar, hvarföre pallisaderingar uppsattes
på flera ställen. Nu blef man
imellertid uppmärksam på behofvet af
förstärkta utanverk, och sedan dess har
ock fästningen blifvit försedd med
sådana, hvilka, uppförda af- gråsten och
bombfria, bestryka de nu fullbordade
betäckta yttre kommunikationerna samt
förvandla de förut döda vinklarna vid
verkens fot till dödande. För
verkställande af denna plan, till större delen
uppgjord och utförd af
fortifikations-befälhafvaren på stället, löjtnant
Lindman, med biträde af löjtnanterna
Björkman och Nvcander, nedrefvos de
ofvannämda capoiiniererna, som befunnos föga
motsvarande sitt ändamål.
Vattengraf-varna, hvilka redan påbörjades af
Dahlberg, men ej fullbordades (de hunno
blott 5 fots djup), äro nu utsprängda
i berget till den ansenligaste bredd och
djuplek och äro, märkvärdigt nog,
oaktadt sitt höga läge, städse vattenfyllda.
Åtskilliga ytterligare arbeten äro
äfvenledes utförda.
Till hamnens försvar äro uppförda
2:ue straudverk, försedda med
bombfria hvalf och logementer, nämligen
Fredriksborg vid norra och Gustafsborg
vid södra hamn-inloppet. Ären 1737
—1738 byggdes det förra i stället för
ett dervarande blockhus, och det
sednare kom år 1781—1782 att intaga
ett äldre jordverks plats. Af de fordna
skansverken Malepert, Hedvigsholm och
St. Erik synas nu endast ruinerna.»
På Carlsten, som är bestämd att
inrymma 1,258 mans garnison, ligga i
fredstider föga öfver ett par hundra
man om året, oberäknadt de
arbets-kommenderingar, som stundom
ditbeordras. Fästningen har från längre tid
tillbaka varit straff- och förvaringsort
för grofva brottslingar; redan omkring
år 1700 var här en dépöt för fångar,
hvilka då voro så talrika, att de
ansågos vådliga för fästningens säkerhet i
händelse af ett fiendtligt angrepp.
Under Frihetstiden och efter Gustaf IILs
mord förvarades här åtskilliga för
grofva brott dömda personer. Sedan har
man ditsändt endast gröfre förbrytare,
hvilkas antal stundom uppgått ända till
200 och derutöfver (1850 var t. ex.
antalet 254, 1835 blott 125). Nu mer
förvaras inga fångar på Carlsten; när
Sverige var på väg att invecklas i det
sednaste Orientaliska kriget, förflyttades
de nämligen 1854, 200 till antalet, till
skansen Kronan vid Göteborg och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
