Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Carlsten - Carlstorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
komma sannolikt att förblifva derstädes.
Ännu qvarstå dock fånglogementerna
med sina fånggårdar och bidraga till
att föröka otrefnaden af fästningens
inre utseende. Holmberg berättar i
»Bohusläns Beskrifning» förfärliga saker
om den rättvisa, som fångarne i sina
hvalf utöfvade inom sig sjelfva, och
hvilken blodigt bestraffade hvarje
förseelse af fånge mot fånge, särdeles stöld
och sqvaller. Ett af dessa barbariska
hvalfstraff bestod deri, att »den
olyck-liges# hufvud och axlar
sammanpressades mellan hans knän, hvarigenom
kroppen fick skapnaden af en boll; sålunda
sammanbunden, upphängdes han öfver
latrinen, med hufvudet neråt, och
lemnades i denna rysliga ställning natten
öfver. En genomprygling plägade gerna
åtfölja denna tortyr, och om, såsom det
flera gånger händt, den olycklige
härvid måste släppa lifvet till, upphängdes
han helt enkelt i någon vrå af
hvalfvet, då det sedan hette, att han
expedierat sig sjelf. Sjelfva hyste fångarna
en sådan bäfvan för undergåendet af
detta barbariska straff, att de af
fruktan derför och för att genom
förflyttning till ett annat hvalf kunna undgå
detsamma, begingo brott, belagda med
dödsstraff, t. ex. befälets sårande med
knif.» — Carlsten utgör en egen
församling, till hvilken nu, sedan inga
fångar mer förvaras här, slotts-staten
och garnisonen räknas; församlingens
folknummer utgjorde 185 6 blott 278
personer, deribland 9 5 qvinnor.
Kyrkoherden i Marstrand är slottspastor. —
Specielt må nämnas, att en optisk
te-legraph uppsattes på Carlsten redan år
1801, och att på fästningstornet är
uppsatt en roterande spegelfyr.
Carlsten har sedan 1658 tvänne
gånger varit i fiendtliga händer, först
1697, då Gyldenlöve eröfrade fästet d.
16 Juli och der tog 84 kanoner, och
sedan 1719, den 15 Juli, då
kommendanten Dankwardt utan trångmål
uppgaf slottet åt Tordenskiold. Den
första eröfringen blef Danskarne dyrköpt,
ty Gyldenlöve förlorade dervid en stor
del af sin belägringsarmée. I
sammanhang dermed berättas en anekdot om
kyrkoherden i Marstrand, Fredrik
Bagge, som fick Gyldenlöwes befallning att
i stadens kyrka hålla Te Deum för
fästningens eröfring och ganska rigtigt
beträdde predikstolen, men i stället bad
för Svenska vapnens framgång. Förd
inför Gyldenlöve, höll Bagge ett så
slående försvarstal, att en Dansk-.offieer
trädde fram och yttrade till generalen’:
»bed kun ham tie, hvis han ikke maà
göre os till Tyve og Skjelme alle
Mand!» Bagge dömdes till döden,
fördes till Norge, men återsändes hem
välbehållen och blef stamfader för den
vidtutgrenade Bagge-slägten.
Att Dankwardt 1719 uppgaf
fästningen, kom sig väl icke egentligen af
förrädiskhet, utan mer af skrämsel och
hufvudlöshet, ty Tordenskiold, hvilken,
förklädd till fiskare, varit inne i
Marstrand och underrättat sig om
ställningen, lät tillställa Dankwardt ett bref,
hvari honom lofvades 3,000 dukater,
om fästningen uppgåfves, medan i
motsatt fall slottet skulle stormas af 20,000
man. Dankwardt valde att kapitulera
mot fritt aftåg för besättningen, och
när denna ryckte ut, gycklade
Tordenskiold med officerarne och skäjikte dem
åtskilliga fruntimmerssaker. Åt
Dankwardt gaf han ett hamprep med orden:
»Här, bror Dankwardt, har du dig en
halsduk». Den 5 September samma år
fick också Dankwardt vid Göteborg med
hufvudets förlust »umgälla sin snöda
lättsinnighet».
Carlstorp. Socken i Småland,
belägen till en del i Östra Härad af
Jönköpings län, till en del i Aspelands
härad af Kalmar län, hvilken sistnämda
del kallas Carlstorps Skate. Hela
socknens areal uppgifves till 23,327
tunnland, af hvilka 2,340 äro sjöar och
kärr. Marken är ojemn och bergaktig;
här framlöper den ås, som fordom
utgjorde gränsen mellan Småland och
Götalandet; vattendragen höra till
Emmåns flodsystem. Om den genom
socknen rinnande Bonnäs-ån berättas, att
den stannat i sitt lopp 1674, den 1
Januari 1684 och den 20 November
1701 samt äfven sednare. Jordmånen
består af grusblandad mulljord, mer
tjenlig för lin- och gräsväxt än för
sädesodling. På skog var redan 1810
ringa tillgång. Den i Jönköpings län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
