Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Castellegården - Cathrinæ kapellförsamling - Cathrinebergs brukskapell - Cathrinebergs bruk - Cathrineberg - Cathrineberg - Cathrineholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»fördomsfrie» säljarens fickor omkring — 4,000
rdr bko. Med allt skäl kan man
antaga, att en stor del af dessa ben,
hvilka på sina ställen lågo i nästan
kompakta massor, voro qvarlefvor efter
de, vid stadens förstöring år- 1135,
omkomna Kongahellsboer och Wendel-;
detta hindrar icke, att ju traditionen
kan äfven hafva rätt, då den här
utvisar den fordna stadens begrafningsplats.
Imellertid kan det vara tvifvel
underkastadt, huruvida här uppräknade
fornlemningar utmärka det äldsta
Kon-gahell eller detsamma under en yngre
period, — troligen bådadera. Så väl
till det förra som till det. sednare hör
ofvanberörde Castelle- eller
Klosterkullen, hvarmed förstås en ej långt från
elfven belägen, af natur och konst
gemensamt tilldanad höjd af några
hundrade famnars omkrets. Denna höjd
är lemningen efter det kasteli, Sigurd
Jorsalafar lät omkring år 1125 uppföra
till köpstadens värn. Det bestod af en
med djupa grafvar omgifven ringmur
af torf och sten, hvarinom uppbyggdes
en kongssal och en präktig korskyrka
af trä, Castellekyrkan kallad, som
invigdes år 1128. Denna kyrka
begåf-vatles med de helgedomar, konungen
hemfört från sin Jorsalalärd, nämligen
en altartafla af silfver och koppar, prydd
med perlor och flusser, hvilken han
låtit förfärdiga i Grekland, ett relikskrin,
en kostbar messebok och ett kors, som
inneslöt en förment spån af Frälsarens
kors ra. m. Alla dessa härligheter togo
en ända med stadens förstöring.
Sedermera intog ett
Franciskaner-kloster kastellets plats. Man har sig
icke fullkomligt bekant tiden, då detta
Castellekloster (fordom Kastala-Klaustr),
såsom det kallades, blef anlagdt: men
att detta skett före är 1180 synes
deraf, att konung Sverre vid denna tid
pliktfällde härvarande abbot till
betydliga penningböter för hans politiska
vinglerier. Omkring år 1204 begrafdes
i samma kloster den i Forshälla kyrka
mördade länsherren Jon Drouning. Till
hvad reglor det ifrån början bekant sig,
är obekant. Att det icke då tillhört
uppgifna orden, är uppenbart, emedan
denna stiftades omkring år 1220; men
år 1291 nämnes det såsom
Franciskanerkloster uti en påflig bulla, som
tilllägger detsamma, jemte tre andra i
Norge af samma brödraskap,
privilegium på aflatsutdelning. Med tiden blef
Castellekloster ganska rikt på
jordegendom. Dess präktiga kyrka var npplörd
af sten, liksom flera af dess byggnader,
hvilka lågo nedom den på
Castellekul-len belägna hufvudbyggnaden. Det
upphäfdes år 1 533, och dess egendomar
indrogos till kronan.
Klosterbyggnaderna nedbrötos långt derefter, för att
lemna materialier till Bohus’
befästande, och år 1733 jemnade
generalmajoren Axel Boos’ odlingsflit dess sista
murar med jorden.»
Cathrinæ kapellförsamling. Se Rönö.
Cathrinebergs brukskapell. Se
Hanebo socken.
Cathrinebergs bruk. Se
Ockelboverken.
Cathrineberg. Sätesgård i
Wärmlands län. Se Katrineberg.
Cathrineberg. Kungsgård i Låstad
socken af Wadsbo härad och
Skaraborgs län, 2 mantal, anslagen till
löningshemman åt Konungens
Befallningshafvande i länet. Stället har sin
hufvudsakligaste märkvärdighet såsom
Torbern Olof Bergmans födelseort. Han
föddes här den 9 Mars 1735.
Cathrineholm. Bruksegendom på
säteriet Dingelviks egor i Steneby socken
och Wedbo härad af det till Elfsborgs
län hörande grefskapet Dal. Redan på
1770-talet hade bruksegaren Samuel
Kock på Södra Dingelviks egor i
Steneby socken anlagt en slaggugn med
dertill nödiga inrättningar till
stångjerns utdragande ur hammarslagg, och
1794 fick bruksegaren Anders
Utterholm tillstånd att på samma stock få
åter upptaga den derstädes varande
knipp- eller spikhammaren och der
årligen förädla högst 20 skeppund
köpestångjern till spik, hästskor, söm, spadar o.
s. v. År 1841 erhöll Upperuds bolag
tillstånd och privilegium att här
uppföra en stångjemshärd med hammare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
