Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Christianstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sverige; men fastän Svenska regeringen
gjorde allt för att upphjelpa
densamma, låg ännu 1670 halfva staden öde.
Nu lades Sölvitsborgs kämnersrätt
under Christianstads jurisdiktion, och så
väl Sölvitsborg som Cimbrishamn
förlorade sin utländska seglationsrätt.
Christianstad tycktes också börja repa
sig; men Carl XI:s krig mot Danmark
utbröt 1676, och den 6 Augusti
samma år tågade en Dansk styrka mot
Christianstad, hvilken stad 9 dagar
efteråt stormades af fienden utan någon
föregående belägring. Svenskarne under
Wulfklo försvarade sig raskt; men 500
man af dem stupade, 300 togos till
fånga, och Christian V lät sina
soldater plundra den tagna staden. Efter
segern vid Lund blokerade Carl XI
Christianstad 1677, men kunde
ingenting uträtta mot Danska
kommendanten Meerheim och måste i slutet af
Maj upphäfva belägringen, emedan
konung Christian Y nalkades till stadens
undsättuing med en öfverlägsen här.
Redan följande året stod imellertid Carl,
som nu vunnit segern vid Landskrona,
åter utanför Christianstad; stadens
nuvarande kommendant, Osten, försvarade
sig tappert i hopp om undsättning af
den vid Onnestad stående Danska
arméen; men då denna icke vågade
leverera batalj, och sedan hungersnöden
inom staden stigit till den höjd, att
man måste slagta hästar och kattor,
kapitulerade slutligen Osten den 4
Augusti och ryckte denna dag ur staden
med de 1,100 man, som återstodo af
hans garnison. Efter freden 167 9
raserades Christianstads fästningsverk, så
att staden nu blef en öppen plats.
Oklokheten af detta steg visade sig
icke långt derefter. Ar 1709 inbröt
åter en Dansk här i Skåne, och
Christianstad föll genast i händerna på de
Danska, hvilka, då de i sin ordning
nödgades draga sig tillbaka för
Stenbock, lade på staden en brandskatt af
9,000 rdr och medtogo 8 af de
förmögnaste borgrarne som gisslan.
Staden undgick likväl plundring, emedan
ryktet berättade, att Svenskarne
nalkades. Brandskatten var imellertid tung
nog för den utarmade staden, fastän
andra af Skånes obefästa städer måste
bidraga till dess utredande. Vis af
skadan, började man åter befästa
Christianstad 1748, och detta arbete fortfor
ännu 1767. Staden har sedan blott
en gång spelat en vigtigare roll uti
historien, nämligen 1772, då
Christianstads kommendant, Hellichius,
sedermera adlad Gustafssköld, genom sitt
på Tolls inrådan tagna steg, att
uppsäga ständerna trohet och lydnad,
väsendtligen bidrog till Gustaf IIIs i
Stockholm utförda revolution.
Bland andra tilldragelser i
Christianstad omnämner man konung
Stanis-lai af Polen vistande derstädes 1711,
då ban med sin familj residerade i det
s. k. Kungshuset. — Ar 1847, den 5
Juni, härjades staden af en eldsvåda,
som ödelade 34 gårdar och gjorde 800
personer husvilla; den nedbrända delen
uppfördes imellertid åter i prydligare
skick än förut, och ständerna beviljade
dertill ett byggnadslån af 100,000 rdr.
Samma år påbörjades raseringen af
stadens fästningsverk.
Christianstad, som med fasta landet
sammanbindes genom den 7 34 alnar
långa och 123/4 alnar breda Långebro
(till en ny bro öfver Helge-å hafva
ständerna beviljat 1 00,000 rdr), ligger
på en sidländt slätt och genomskäres
af en murad kanal, som delar staden i
tvänne hälfter, af hvilka den norra
ligger i Willauds, den södra i Gärds
härad. Staden har 3 torg, är reguliert
byggd, består af 340 hus och tomter,
med till staden hörande 1,503
tunnland jord, är uppskattad till 1,818,346
rdr banko och erlägger i statsbidrag
34,282 rdr samma mynt. Bland
Christianstads byggnader märkas:
Trefaldighetskyrkan, grundlagd 1617 och
invigd 1628, stor och rymlig, med hvalf,
hvilande på 12 åttkantiga stenpelare,
af hvilka de bägge till dörren
närmaste äro hela, ehuru af 12 alnars höjd.
De öfriga bestå af tvänne stycken. I
staden finnas 3 församlingar, stads-,
garnisons- och slottsförsamlingen; men
alla dessa begagna kyrkan gemensamt.
Staden utgör tillika med Wä ett regalt
pastorat af l:sta klassen. Till
stadsförsamlingen och Wä hörde år 1856
5,957 personer, till
Garnisonsförsamlingen 1,266 och till Slottsförsamlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
