Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Christinehamn - Christinehof - Christineholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lastageplats, hvilken jernbana öppnades
i September 1850. Från stadens
metallvåg och den derunder lydande vid
Hults lastageplats utskeppas årligen
omkring 80,000 sk*tt stång- och
raanu-fakturjern, hufvudsakligast till
Göteborg.
Christinehamns handelskorps
utgjordes 1856 af 26 personer, med 23
biträden, hvilka i bevillning erlade 305
rdr banko. Handtverk idkades af 4 5
män och 2 qvinnor, med 45 gesäller
och 46 lärlingar. Samma år använde
staden 5 fartyg om tillhopa 134 läster
till inrikes sjöfart. På stadens 6 42
tunnland jord drifves dessförutan ett
lönande landtbruk. — Uti
Christinehamns sparbank voro år 185 5 insatta
114,252 rdr bko, hvarförutan
hjelpfon-den uppgick till 3,715 rdr s. m.
Christinehamns stad, som har en
ljus- och tvålfabrik, en tobaksfabrik
och ett boktryckeri, beboddes 1856 af
2074 invåDare och hade 324 hus och
tomter, uppskattade, tillika med
stadens jord, inalles 3,622 tunnland,
deraf 2,y80 tunnland skog, till 521,554
rdr bko samt i statsbidrag erläggande
18,790 rdr samma mynt. Kostnaden
för stadens styrelse uppgår till 3,S86,
för fattig-försörjningen till 2,800 rdr
bko. — Stadens marknader hållas den
13 Januari, den 15 Mars och den 5
Oktober.
Christinehamns stad utgör tillika
med Warnum ett regalt pastorat af
2:dra klassen i Wisnums kontrakt af
Carlstads stift. Hela pastoratet
beboddes 1850 af 5,149 personer.
Christinehof. Herregods i
Christian-stads län, Albo härad och Andrarum
socken, förut kalladt Andrarum och
sammanslaget af tvänne mindre gårdar,
Sjöstorp och Kullstorp. Den ansenliga
byggnaden på godset grundlades och
uppfördes år 1730 af grefvinnan
Christina Piper, född Törnflycht, enka efter
Carl XII:s minister, Carl Piper, som
dog i Rysk fångenskap. Byggnaden
består af ett tvåvånings-stenhus med
sammanbyggda flyglar, som bilda en
på tre sidor sluteu borggård, och
omgifves med vattenkanaler, murar och
upphöjda stenplaner, inom hvilka en
i terrasser delad trädgård om 3
tunnlands vidd stöter intill husets tre sidor.
Efter grefvinnan Pipers död tillföll
egendomen, såsom fideikommiss, hennes son,
presidenten i Kammar-kollegium, grefve
Carl Fredrik Piper, som förbättrade
egendomen på allt sätt, och efter hvars
död 177 0 gården tillföll
öfverkammar-herren grefve Carl Gustaf Piper, som
dog år 1803. Gården innehades efter
honom af generalmajoren, grefve Carl
Claes Piper, och nu af grefve C. Erik
Piper, gift med miss Elisabeth Augusta
Baker.
Presidenten grefve Piper har på
godset nedlagt betydlig kostnad, låtit
utdika kärr och ängar, låtit jemna
oländiga ställen samt åstadkommit en
torf-mosse genom djupa vatten-afledningar;
derjemte lät han anlägga dammar på
sådant sätt, att en stor äng nära utom
trädgården kan när som helst
förvandlas till sjö, detta så väl till prydnad
för trakten som till nytta för
gräsväxten.
Till Christinehof hörer Andrarums
alunverk (se detta ord), som kom till
slägten Piper i början af 18:de seklet.
På herrgården förvaras ännu tre
prydliga och förgyllda jernhackor, med
hvilka konungarne Carl XI, Carl XII,
Fredrik och Adolf Fredrik märkt
transportfärdiga alunfat. — Godset består
af V8 mantal säteri med underlydande
utsockue-frälsehemman: Breabeck,
Loppehuset, Skålholmen, Strömstorp,
Svens-boa, qvarnen Oremölla om 1 par
stenar samt åtskilliga insockue mindre
lägenheter, till ett antal af cirka 40.
Christineholm. Ett mantal
skatte-rusthåll, Vi mantal augment samt 2 ’/2
mantal frälse-säteri med qvarn och såg
uti Lohärads socken och Lyhundra
härad af Stockholms län; kallades fordom
Östersättra. Friherre Svante Stenbock
egde denna gård 16 23 och bortbytte
den till Jonas Bureus den Äldre. Den
yngre Jonas Bureus’ dotter, Anna,
ärfde egendomen och blef gift med
amiralen friherre Hans Clerk; sedan kom
den likaledes genom gifte till friherre
Appelbom 1711, och af den sistuäradas
enka såldes den 17 32 till
landshöfdingen friherre Taube och af honom till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
