Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
försvunna grönska sent, om någonsin,
torde återkomma.»
Dal har sannolikt fått sin befolkning
i vestra delen från Bohuslän, i den
östra från Vestergötland, och
provinsens nuvarande invånare skilja sig med
afseende på det yttre icke i något
hänseende från befolkningen i det öfriga
Sverige. »Hufvuddraget här, — såsom
allmänneligen i Sverige, — är det
ljus-lagda, blå ögon, ljust eller brunt hår».
»Folklynnet är på det bela stillsamt,
mildt och vänligt. Det härifrån någon
gång afvikande är hufvudsakligen
föranledt genom öfverflödigt bruk af
starka drycker». I Östra Dal skola likväl
så väl i äldre som nyare tider spår af
ett vildare lynne hafva visat sig, så att
å en del ställen vid Bohusläns gräns
till och med nidingsvapnet knifven då
och då begagnas och, fastän läseriet
här är tämligen allmänt och
sedligheten sålunda borde vara större,
tjufnads-brotteu under de sednare årtiondena
snarare till- än aftagit, fastän af sådana
brott blott ett ringa antal kommer
inför rätta, emedan man icke kommer
upphofsmännen på spåren. De äldsta
uppgifter, som man har öfver
befolkningens antal (dock med uteslutande
af alla under 15 och öfver 60 år), äro
af år 1605, då den uppgafs till 7,430
personer. Efter tabellverkets inrättande
1749 uppgifves hela befolkningen (utan
det ofvannämda undantaget) till 31,6 50
år 1750; detta hade 1850 stigit till
70,629 och 1856, såsom ofvan finnes
uppgifvet, till 75,117. Provinsens
hufvudnäringar äro jordbruk och
boskapsskötsel. Södra och Mellersta Dal äro
bördiga, och här har vexelbruket
nästan allmänt blifvit antaget. Hafra är
hufvudsädet, och enligt sednaste
Lands-höfdingberättelsen (1851 —1855) trädas
af åkern vanligen I2/ino, medan 12/ioo
besås med råg eller hvete, 3/joo
ärter och vicker, 7/100 med korn, 3%on
med hafra och °/100 med potates, så
att i vall äro liggande 24/ioo> hvaraf
någon del betas. Odlingar af ny jord
fortgå årligen med mycken drift; men
på Södra Dal användas de alltför
uteslutande till frambringande af
spannmål, utan att den odlade jorden
igen-lägges till gräsväxt. Dalskogs socken
odlar mycket humla; ärter, lin och
hampa sås obetydligt. Provinsen har
en för hela Elfsborgs län gemensam
landtbruksskola på Dagsholm i Walbo
härad (se Dagsholm). Landskapet Dal
består af inalles 993 1/96 bemman,
hvaraf 721 äro skatte, 55 krono, 158
frälse, 41 3/16 frälse-säterier samt 7 1/4
rå-och rörshemman. Hela provinsens
taxeringsvärde uppgick 1849 till 6,599,242
rdr bko, deraf 315,718 för staden
Åmål. — Boskapsskötseln var fordom
högt drifven, och man sålde kreatur
och ladugårdsprodukter icke blott till
Norge, utan också till andra länder
ifrån Lödöse, den tidens stapelplats vid
Nordsjön. Nu mer är husdjursafveln
icke så god och icke heller så högt
drifven som under 15:de och 16:de
århundradena. Provinsens hästar
uppgifvas dock vara af någorlunda god art,
i synnerhet norrut, der den inhemska
stammen är mycket blandad med den
bättre Norska hästracen. Får
underhållas till stort antal på Vestra Dal
och i Tössbo härad. I Södra Dal
hållas derjemte gäss till stort antal. —
Dals skogar utgöra tillsammans 233,000
tunnland, af hvilka det mesta (120,000
tunnland) förekommer i Wedbo, det
minsta (8,000 tunnland) i Nordals
härad. Utom Nordals har äfven Sundals
härad brist på skog. Trävaru-exporten
från Wedbo härad har i det närmaste
upphört, och bristen på träkol är
redan så stor, att bruksegarne på norra
Dal använda stenkol. I Sundals härad
finnes imellertid god tillgång på
bränntorf, och i Walbo härad användes
bränntorf i hammarsmedshärden. — Till
bergsrörelsen höra Dals enda masugn, vid
Billingsfors, samt jernverken Upperud,
Billingsfors, Bäckefors, Gustafsfors,
Loviseholm, Katrineholm, Forsbacka,
Pers-by, Hanefors, Iivitlanda och Gisefors
manufakturverk, Christiuedal,
Eådane-fors, Öxnäs och Giljenbergsfors
manu-fakturi samt Håfreströms bruk och
ma-nufakturi. Till bergsrörelsen räknas i
öfrigt mindre betydande tälgstensbrott
i Wedbo och Walbo härader, två
skifferbrott i Nordals härad, hvarifrån
takskiffer säljes för 3,000 rdr årligen, samt
qvarnstensbrott inom samma härad. —
Vid Upperud och Skåpefors finnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
