Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betydande sågverk, hvilka tillika med
några andra större sågverk ännu 1850
afverkade årligen timmer till minst
20,000 tolfter plank samt 10,000
tolfter bräder, men hvilkas tillverkning till
följd af skogarnas aftagande nu blifvit
betydligt förminskad, Provinsen har
utom 11 större sågverk omkring 40 af
mindre betydenhet samt öfver 200
mjöl-qvarnar. Bland binäringar märkas
kolning, tjärubränning, skutbvg^eri, fiske
o. s. v. Åtskilliga garfverier, färgerier
och vallmars-stampar äro anlagda på
landsbygden, likasom några tegelbruk.
I öfrigt idkas fiske, fraktfart,
bränvinsbränning till husbehof, ylleväfveri (som
husslöjd i Wedbo härad samt på andra
ställen, dock obetydligt till afsalu).
Utom handeln med landtmannavaror
idkades 1855 så kallad landthandel å
Dal af 34 personer, hvilka dock icke
hade tillstånd att minutera ut bränvin.
Äldsta folkskolan på Dal inrättades
år 1761 vid Billingsfors, och i följd af
Kongl, stadgan af den 28 Juni 1842
angående folkundervisningen i riket, är
denna anstalt nu mer öfver allt i gång
inom provinsen. Antalet af barn inom
skolåldern beräknas till omkring 10,000,
och på ett obetydligt antal när
undervisas dessa i dels fasta, dels
ambulato-riska skolor af något öfver 40 lärare.
Provinsens fattigvård handhafves efter
sednaste förordningar, och utgjorde år
1850 de på allmän bekostnad
underhållna fattiga ett antal af 2,200. Hvad
sjukvården beträffar, har provinsen sitt
lasarett i Wenersborg, och i Ämål har
en provincialläkare sin station. Öfriga
till det s. k. politiet hörande
inrättningar få vi närmare omnämna vid
Elfsborgs län af Vestergötland, under
hvilket län provinsen lyder.
Provinsen Dal, i forntiden kallad
Markerna, skogarne, har sannolikt i
äldsta tider lydt under Sverige.
Isländarne berätta väl, att Harald Hårfager
eröfrat landet; men denna eröfring har
sannolikt icke varit af lång varaktighet.
Hvad man med bestämdhet vet, är att
Norska konungen Magnus Barfot gjorde
anspråk på Markerna, och att. han år
1099 härjade och brände bygderna der,
hvarigenom folket tvangs att svärja
honom lydnad. Men konung Inge Svenske
jagade snart bort den på Qvaldiusö
inlagda Norska besättningen, och år
1100 hade alla »Markmännen» på nytt
underkastat sig Svea konung. Under
de Norska partistriderna togo de
besegrade partierna stundom sin tillflykt
till Markerna, om hvilka historien och
sagorna under dessa äldsta tider hafva
föga att berätta. Enligt Ericus Olai
och Johannes Magnus hafva Wärmland
och Dal af ålder varit räknade för
Sveriges femte konungarike; men först
omkring 1 276 nämnes Dal uti historien
och tillhörde då det rike i Götaland,
som konung Waldemar fick behålla, då
hau af Magnus Ladulås undanträngdes
från thronen i Svea Rike. Redan 1279
kom äfven Dal under Magnus’ spira,
och sedan nämnes ingenting om landet
förrän under brödrastriden mellan
Birger och hans bröder, hertigarne, hvilka
härjade Dal och 1304 anlade fästet
Dalaborg vid Dalbergs-åns utlopp i
We-nern. Fästet eröfrades följande året af
Torkel Knutsson och konung Birger
sjelf, och mellan bröderna slöts
förlikningen i Kålsäter (vid Bohusläns gräns,
i Gesäters socken). Förlikningen
efterföljdes af den bekanta Håtuua-leken,
och sedan de kungliga bröderna åter
en gång försonat sig (1310) och delat
riket, fick hertig Erik (1315) äfven Dal,
utom Vestergötland, Wärmland,
Halland och Småland. Dalboerna
förtrycktes hårdt; men efter hertig Eriks död
i fångenskapen på Nyköpings slott, år
1318, återföll hertigdömet till kronan,
och inkomsten af Dal blef, sedan
Albrecht lösgifvit sin morbror Magnus II
ur fångenskapen, anslagen åt denne,
som åtnjöt den från 1371 till sin död
1374. Under Albrechts tid sköflades
och härjades Dal, tillika med
Vestergötland och Wärmland, af Danskar och
Norrmän, under det Albrecht å sin sida
inföll i Skåne och Halland. År 1388
valdes Margaretha till Sveriges
drottning, och till detta val lemnade, dagen
efter Palmsöndagen ofvannämde år,
riks-marsken Erik Kettilsson Puke,
sedermera Albrechts besegrare vid
Falköping, sitt bifall genom ett bref,
dateradt Dalaborg slott. Under Erik XIILs
tid sattes Danska fogdar på Dalaborg,
hvilket förstördes genom Engelbrechts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
