- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Andra Bandet. C-F /
71

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samt af plutoniska bergarter,
felsitporphyr (i Elfdal, Mora, Transtrand,
Särna, Idre, m. fl. socknar), dioritporphyr
(Gopshusberget i Mora socken),
grönsten, phonolith (vid Elfdals porphyrverk
förekommande som rullsten och der
kallad serpentin) m. m. — Landets klimat
beror af dess större eller mindre höjd
öfver hafvet, närheten till fjällen samt
däldernas öppna eller sammanträngda
belägenhet, tillika med flera andra i
detta fall inverkande omständigheter.
Vestra och nordvestra delarne hafva ett
hårdt klimat; i Öster-Dalarne äro
deremot både klimat och växtlighet af mer
sydlig natur; men nästan öfver allt
träffar man natursköna trakter och
härliga utsigter. Främst i detta
hänseende står sannolikt sjön Siljan med sin
bördiga Sollerö och »Dalarnes Arkadien»,
Rättvik, på sin nordöstliga strand.
Tysken Schubert yttrar i berättelsen om
sin Dalresa, att han vid Siljan trodde
sig förflyttad till Lemansjöns stränder.

Genom de större dalbildningarna
fördelas provinsen i fyra hufvuddelar:
Öster- och Vester-Dalarne, omkring
Dalelfven bägge grenar, hvilka
hufvuddelar inom provinsen egentligen kallas
»Dalorten» och deras invånare »Dalfolk»,
hvarjemte »Finnar» bo i de så kallade
»Finnmarkerna»; — vidare
Öster-Bergslagen, det fordna Jernbäraland, omkring
Dalelfven efter bägge grenarnas
förening, samt slutligen Vester-Bergslagen,
sydvestra delen, hvars vattendrag
genom sjön Barken ledas ned i Mälaren.
— Bland provinsens berg hafva vi
redan omnämt gränsfjället, på hvilket
märkas Svuckustöt, Herjehågna och
Fu-lufjäll; från Svucku utgår
Wångsjögu-sten och bildar provinsens gräns mot
Herjeådalen och Helsingland, hvarjemte
det redan anförda Almeberget likaledes
utgår sydostut från det i Transtrands
socken belägna och brynstens-skifferbrott
innehållande Hemfjället. Inne i landet
ligga Städjan (3,904 Sv. fot),
Amsbergs-klack, Bispbergsklack m. fl. —
Vigtigast bland provinsens vattendrag är
Dalelfven (se denna artikel), bildad af
två rotgrenar, Öster- och
Vester-Dal-elfven, som förena sig vid Djursmo i
Gagnefs socken och förenade bilda den
praktfulla flod, hvilken med namnet

Dalelfven under ett lopp af 18 mil
vidgar sig till ansenlig bredd, slutligen
till stora sjöar, kallade fjärdar
(Fernebo-och Hedsunda-fjärdarna) och ändtligen
en mil före sitt utlopp i hafvet bildar
det storartade fallet vid Elfkarleby. Af
de till Dalelfvens system hörande
sjöarna nämna vi här, utom den 6 mil
långa och 3 mil breda Siljan, som
innesluter den täcka Sollerön och
omgifves af de ryktbara socknarna Mora,
Leksand och Rättvik, äfven sjön Runn,
vid hvilken Falu stad är belägen, och
som upptager vattnen från sjöarna
Ljugaren i vester samt Åmungen och
Balungen i öster, hvilka förena sig i
Svärdsjön, derefter bilda sjön Toften och
sedan falla ut i Runn. En annan biflod
till Dalelfven är Venjan-ån. Inom
Dalarne ligga äfven källorna till
Kolbäcksån, sjöarna Wessman, Barken, en del
af Aspen, m. fl., likasom källorna till
åtskilliga bland Klarelfvens tillflöden.

Provinsens talrika malmtrakter ligga
alla i söder från Siljan; norr om
Dalelfven ligga imellertid de flesta
kopparmalmfälten, hvaremot söder om elfven
för det mesta jernmalm förekommer.
Bland kopparraalmfälten märkas Stora
Kopparbergs malmfält vid Falun, Insjö
kopparverk i Ahls socken, Löfås
silfver-och kopparmalmfält, Svartviks malmfält
i Svärdsjö socken, Garpenbergs
kopparmalmsgångar och Bläsinge malmfält;
hit höra vidare Östra Silfberget samt
talrika smärre malmfält mot gränsen
af Norbergs socken i Westraanland.
Bland jernmalmfälten märkas:
Grangärdes jernmalrastrakt, Kärrgrufvan och
Siksjöberget i Norrberkes socken samt
Vestra Silfbergets malmtrakt. I Säters
socken ligger Bispberget. Kalk
förekommer på flera ställen inom länet,
och af dess sandsten förfärdigas goda
qvarn- och slipstenar. Af bly har
provinsen föga och derjemte något zink,
hvilken dock icke brytes.

Dalarnes invånare äro i allmänhet
kraftfulla, manliga, förnöjsamma, idoga
och sparsamma, derjemte ärliga,
pålitliga, stolta och sjelfständiga; dock
råder i särskilda delar af landet mycken
olikhet hos befolkningen. Öster- och
Vester-Bergslagen äro befolkade med
inflyttare från Folkländerna, hvilka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:47:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/2/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free