Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvari Vester-Dalarne särskildt nämnas.
Uti det egentliga Svea Rike är
Dalarne det sist bebyggda och befolkade
landskapet, och att större delen deraf
är nytt land, synes deraf, att
ättehögarne icke gå högre upp än i Tuna
och vid Thorsångs kyrka. Bland de
få minnen efter den af Svearne
undanträngda gamla befolkningen, som
träffas i Dalarne, räknas de s. k.
»Lapp-grafvarne», små gräsbevuxna
jordgraf-var, som träffas nära sjön Hinsen i
Svärdsjö och Sundborns socknar samt
i Nås församling af Vester-Dalarne.
När Olof den Helige färdades genom
landet 1 030 och konung Sverre 1177,
var norra delen deraf nästan vildmark
och djup skog. I södra delen af
landet lät Erik den Helige predika
chri-stendoraen genom den Hel. David
redan omkring 1160. Konung Albrecht
pantsatte hälften af Dalarne och
hälften af Kopparberget och Jernbergen till
grefve Henrik af Holsteiu, ifrån
hvilken Bo Jonsson Grip inlöste dera. Ar
1 396 fick drottning Margaretha
Dalarne till lifgeding. Sedan uppträda
Dalkarlarne uti historien sora Sveriges
befriare med Engelbrecht och Sturarne
samt Gustaf Wasa, mot hvilken de
framdeles tillställde åtskilliga uppror,
bland hvilka Daljunkarens eller falska
Sturens 1527 var det svåraste. Under
tvisterna mellan Sigismund och Carl
voro Dalkarlarne hertig Carls trogna
anhängare och behandlade med
grymhet dem, hvilka ansågos såsom hans
fiender (det. beryktade Nä/tåget t. ex.,
se Stora Tuna). Om det beryktade
trolldomsväsendet i Dalarne under Carl
XI:s tid hafva vi redan meddelat det
vigtigaste under artikeln Blåkulla.
Sista gången Dalkarlarne uppträda såsom
upprorsmän var 1743, då de gingo till
Stockholm, för att åstadkomma ändring
i thronföljden, men i hufvudstaden
blefvo så allvarsamt mottagna, att de
nödgades falla till föga och utlemna sina
uppviglare att straffas. Dessa
uppviglare och anförare voro riksdagsmannen
Per Andersson från Mora, major
Wrangel och bruksbokhållaren Schedin (se
vidare Falun). Huru Dalkarlarne på
Gustaf III:s uppmaning 1788 voro
beredvilliga att deltaga i hans och rikets
räddning, är bekant genom historien.
— Med de uti Sveriges historia
minnesvärda orter, som till stort antal
finnas i Dalarne, t. ex. Ornäs,
Rankhyttan, Isala, Marnas, Mora o. s. v., skola
vi framdeles göra bekantskap på
vederbörliga ställen.
Provinsen Dalarne eller Stora Kopparbergs Län indelas på följande sätt:
Administrativ och Juridisk Indelning. Ekklesiastik Indelning.
Domsagor. Härader och Tingslag. Socknar. Prosterier. Socknar.
[-Oster-Dalarnes Domsaga.-]
{+Oster- Dalarnes Dom- saga.+} Gagnefs sockens j tingslag; tingställe I vid Komtillmåtta I gästgifvargård. v Gagnef och Mockfjärds
kapell. Leksands. | Leksand med Djura 1 kapell; Gagnef med (Mockfjärds kapell; JÅhl; Bjursås.
o Leksands, Ahls j 1 och Bjursås tings-J ]lag} tingst. Lek-J sands Noret. ( Leksand,
Djura kapell,
Bjursås och Ahl. i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
