Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalby - Dalby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förmedlade hemman och beboddes 1840
af 584, 1856 af 525 invånare. I
församlingens fasta skola undervisades
sistnämda år af en examinerad lärare 24
gossar och 24 flickor. — Dalby socken
är annex till Yesteråker och utgör
tilllika med denna ett patronelt pastorat
af 3:dje klassen i Hagunda kontrakt
af ärkestiftet. Innehafvaren af
Hammarskogs gård i socknen kallar
kapellan. Dalby nämnes 1314 såsom
hörande till Hcigund, men 1317 till
Ul-lerakir; socknen kallades äfven Dalbo,
och egna kyrkoherdar deri nämnas åren
1290 och 1460 ; men efter
reformationen förekomma blott kaplaner, från år
1593. Kyrkan, uppförd af gråsten och
tegel på en bergklippa nära invid
Ham-marskogsviken, är urgammal och torde
vara anlagd i konung Inge den Äldres
tid; hon reparerades 1659 på
bekostnad af riksrådet friherre Knut Posse
till Hammarskog († 1664), som
hit-skänkte predikstol m. m., och öfver
hvilken här finnes en minnesvård. I
kyrkan förvaras den s. k.
Hammarskogs-boken, hitskänkt år 1690 af friherre
A. G. Leijonhufvud, då egare till
Hammarskog; boken innehåller handlingar,
som röra kyrkan. — Att socknen är
gammal bygd, bevisas deraf, att flera
hemman deri nämnas i en handling från
1303, och af de talrika runstenar, som
der förekomma. En sådan är inbyggd
i sakristians mur, andra förekomma i
Hollberga äng, vid Wigby och Wigby
bro samt vid Hässle. — Uti socknen
lefva talrika sägner om Knut Posse,
upphofsmannen till den s. k.
»Wiborg-ska Smällen», som i dessa sägner
alltid framställes som en stor trollkarl.
Huruvida han varit egare af socknens
enda herrgård, Hammarskog, är
tvifvelaktigt; men den mortel, hvari han,
enligt sägnen, beredde trollpulvret till
»Smällen», lär länge hafva varit
förvarad på Hammarskog och begagnades
slutligen till ringklocka derstädes. —
Adress: Ekolsund och Wijk.
Dalby. Socken i Torna härad af
Malmöhus län, 1 mil o. s. o. från Lund,
har en areal af 5,832 tunnl., af hvilka
endast 6 äro sjöar och kärr. Socknen
består af Dalby och Sjötorps byar samt
Dalby kungsgård, tillsammans 1825/32
mantal, har mycken och god åker, godt
höbol och betesmark samt beboddes år
1840 af 1,218, 1856 af 1,374
personer. Socknen hade sistnämda år fast
folkskola, der 2 examinerade lärare
undervisade 103 gossar och 59 flickor,
medan 10 gossar och 12 flickor hade
enskild undervisning, 20 gossar och 40
flickor undervisades i hemmet. —
Dalby socken är, tillika med Bonderup,
annex till Hellestads prebende-pastorat
af 2:dra klassen i Torna kontrakt af
Lunds stift. Socknen är den
folkrikaste, största och märkvärdigaste i
pastoratet samt har fordom varit
moderförsamling och haft många omvexlande
öden, hvilka dock äro föga bekanta.
Under Carl Knutssons härjningståg i
Skåne 14 52, då han brände Lund och
hela trakten deromkring, lärer Dalby
hafva lidit ansenligt; han tillfogade i
Dalby samlade allmogen ett så
allvarsamt nederlag, att 200 nedhöggos
och 2,000 togos till fånga, hvarefter de
öfriga förskonades mot löfte om skatt
och gisslan. Socknens största
märkvärdighet är hennes kyrka, belägen i
sydvestra ändan af Dalby by och anlagd
omkring år 1065 af Danska konungen
Sven, hvilken samma år förorduade en
Egino till biskop i Dalby och Henrik
till biskop i Lund. Mellan dem
delades stiftet så, att Blekinge och södra
Skåne hörde till Dalby biskops-stol,
norra Skåne och Halland till Lunds.
Dalby biskopsstift hade likväl icke
länge bestånd, emedan biskop Henrik
afsattes för sin straffbara lefnad och
E-gino sedan blef ensam biskop öfver hela
stiftet. Kyrkan, kallad Helig
Korskyrka, har fordom varit dubbelt så lång
som nu och har ett 42 alnar högt torn
med tre loft. Bland kyrkans
märkvärdigheter nämnes en mellan altaret och
predikstolen stående dopfunt af 1 3/4
alnars höjd och 1 alns 10 tums
diameter upptill; funten är rund,
ungefär liknande en kalk, urgröpt i en stor
flis-sten, har utanpå öfra delen illa
huggna figurer och vid öfversta kanten
följande Latinska inskrift: »Jam. res.
declarat. quid. quondam significarat.
incruce. productus. Christi, de. vulnere.
fluctus.» (Nu förklarar verkligheten, hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
