Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dals kontrakt - Dalstorp - Damhyttan - Damkällan - Danaborg - Danabäck - Danaholmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Källstad; Roxlösa ("Rogslösa) och
Väfversunda; Orberga orh Nässja.
Invånarnes antal utgjorde 1 856:
7,679 personer.
Dalstorp. Socken i Kinds härad af
Elfsborgs län, 2 ’/4 mil s. s. o. från
Ulricehamn, har en areal af 10,507
tunnland, af hvilka 457 äro sjöar och
kärr. Socknen, som 1840 hade 87 5,
185 6 914 invånare och fast folkskola,
hvari 1 examinerad lärare undervisade
49 gossar och 49 flickor, består af
217/16 mantal och utgör, tillika med
annexerna Hulared, Nittorp, Olsremma
och Ljungsarp, ett konsistorielt
pastorat af 2:dra klassen i Kinds kontrakt
af Göteborgs stift. Hela pastoratet
beboddes 1856 af 3,026 invånare.
Skolläraren är gemensam för Olsremma och
Hulared. Dalstorps kyrka, 10 1/2 mil
från Wenersborg, af sten och mycket
gammal, tillbyggd 1821, ligger på en
jemn plan vid stranden af en liten sjö
och erbjuder från chorets fönster en
vacker utsigt. — I socknen ligger
säteriet Borrarp. — Adress: Svenljunga.
Damhyttan. Tackjernshytta eller
masugn, med hemman af samma namn,
belägen i Pernebo socken och härad af
Carlstads län, 1 3/4 mil från Philipstad.
Den skall varit anlagd år 1 600, men
ödelades till följd af resolution den 27
Januari 1791, då interesseuterna
flyttade sina tillverkningar till Borns- och
Långbanshyttan. Hemmanets areal
utgör 1,590 tunnland 15 kappland, deraf
omkring 1,500 utgöra skogsmarker, och
år 1856 voro här mantalsskrifna 91
personer.
Damkällan. Källa vid Ekelunda by
i Sandby socken af Olands Södra Mot,
anses anmärkningsvärd derföre, att hon
aldrig uttorkat och att hennes vatten,
som riuner fram ur hårda berget,
sedan det runnit några 100 alnar, åter
faller ned mellan några små skrefvor i
hällen, utan att sedan komma fram på
något annat ställe.
Danaborg. Detta af Thord Bonde
eröfrade fäste, som anlades af Christian
I 1455, förlägges af Tuneld till Tofta
bro i Täfvelsås socken af Kinnevalds
härad och Kronobergs lärt. När herr
Thord eröfrade fästet, nedhögg han
tilllika bela Danska besättningen, hvarföre
folket i bygden kallade det Danasorg.
Danabäck. Vattendrag i
Vestergötland, som från hemmanet Danhult i
Elfsereds socken till Bäckarp i
Fagereds socken för närvarande utgör
gränsen mellan Elfsborgs och Halmstads
län, utgjorde fordom gr-änsskilnaden
mellan Sverige och Danmark och
nämnes i urkunden om Danaholms möte.
Enligt Schlyter har gränsestenen vid
Danabäck stått nära der Gryteryd kyrka
i Westbo härad af Jönköpings län
gränsar till Halland. (Se Danaholmen.)
Danaholmen. Omkring 5/16 mil
sydost ifrån sydligaste udden af Hönön
uti Öckerö socken af Hisingens Vestra
Härad och Bohus län, ligger deu
märkvärdiga Danaholmen, numera kallad
Dannemark eller Dannemarkslilja. Detta
i sig sjelft högst obetydliga skär var
fordom gränsskilnad emellan Svenska,
Danska och Norska väldena, hvilka
egde hvar sin andel deraf. Här skola
konungamöten icke sällan blifvit hållna,
och några bland våra äldsta lagar,
såsom Vestgöta- och Borgarthings-lagen,
påstå, att dervid varit bruklig den
ceremoni, att Danska konungen hållit i
betslet och den Norska i stigbygeln åt
den Svenska konungen, då han
steg till häst. De äldsta Danska
landskapslagarne åter omvända förhållandet, i
det de mena, att det var Danmarks
konung, som af de andra åtnjöt denna
hedersbevisning. Denna
biomständighet, som uppenbart är en sednare
tiders dikt, och, äfven om den egde
någon sannolikhet för sig, skulle vara
alldeles betydelselös, har imellertid
föranledt skarpa strider mellan bägge
rikenas historici, hvilka hvar för sig sökt
förfäkta sin konungs förmenta heder
och dervid anfört alla möjliga skäl för
och emot, utom det enda, som skulle
slitit hela tvisten, nämligen att någon
häst sannolikt aldrig med sin fot
trampat det knappt 100 famnar långa och
hälften så breda, i öppna fjorden
liggande skäret, och att det väl var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
