- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Andra Bandet. C-F /
105

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Delsbo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ligger på ett i sjön utskjutande näs, är
landet slätt och odladt, hvarföre det
kallas Slättsocknen; det öfriga, söder
om Dellen och Afvasjön, är bergigt och
skogbevuxet samt uppfyldt med
mossar, kärr, moras, små tjärnar, strömmar
och bäckar; deuna del af socknen
kallas Bobygden, af de boland och
fäbodställen, som der finnas. Socknen är i
allmänhet rik på sjöar, af hvilka icke
färre äu 64 hafva namn; den
förnämsta bland dem är Södra Delleu, som
med Norra .Dellen sammanhänger
genom Norrbo-Sundet; i Södra Dellen
afbörda sig Stämme- och Afva-sjöarne
genom sundet vid Norrbron. Af
bergen äro 31 stycken namngifna,
deribland Järnkliut, Långboberget och
Val-åsberget, på hvilka fordom vårdkasar
funnits, samt Blacksåsberget, som är
högt och vidsträckt, på östra ändan
tvärbrant och efter högsta ryggen
itu-remnadt till sådant djup, att man icke
kan finna botten, — heter det. »En
karl, som försökte att mäta djupet med
ett trådnystan, blef öfverfallen af ett
oväder och hörde en röst, som ropade:
»om du flera gånger vill mäta
Blacksås, så skall du bli så mäten, att du ej
skall kunna bära dig hädan !» Delsbo
karlar, som varit i Falun, sägas hafva
hört ett troll i Falu grufva ryta: »Jag
är väl rik; men min syster i Blacksås
är ännu långt rikare.» På
Blacksåsberget skall man äfven kunna se solen
om natten vid midsommarstideu. En
beryktad grotta i Delsbo är Klättehàlet,
vid Sjulgård, en half mil från kyrkan,
nära landsvägen från Delsbo till
Ljusdal. Ingången till den i en låg kulle
liggande hålan är trång; men sedan
videas hålan till en liten kammare med
stenbänkar på sidorna. Ar 1655 gick
en djerf Skotte, kapiten Dauith Seaton,
med ett par Svenska knektar in i
hålan och tyckte sig se ett jerngaller;
men djupare in vågade ban sig icke.
Andra, som försökt intränga i
Klättehàlet, skola hafva blifvit afskräckta
derifrån genom en dof röst, som ropat ur
djupet: vänd om! vänd om! — Om
den skogbevuxna åsen Gottland
berättas, att der skall finnas eu underbar
trädgärd med allehanda obekanta träd
och frukter; men det förhåller sig med
denna, som med andra dylika
»älfträd-gårdar», att ingen får se den, som
söker derefter, utan att den blott
tillfälligt visar sig för en eller anuan
lycklig invigd. — Socknens vigtigaste
näring är boskapsskötseln; men äfven
åkerbruket idkas med allvar och drift,
ehuru skörden ofta blir knapp; lin
odlas i ansenlig mängd. Befolkningen,
som ännu bibehåller en särskild drägt,
karlarne mörkblå tröja och byxor med
röda sömmar och röda strumpeband,
qvinnorna grå, blå eller svarta kjortlar,
likaledes med röda prydnader och rödt
lif, är arbetsam och ihärdig och
saknar icke bildning, utan alla kunna läsa
och skrifva, känna derjemte ett och
annat ur geographien och historien
samt följa med sin tid och läsa
tidningar. Men Delsbo-boerna äro derjemte
sluga och beräknande, försigtiga,
styf-sinta och stolta; »aristokrater äro de
alla.» Socknen består af 12247/4s
mau-tal och beboddes 1840 af 3,730, 1850
af 3,970 samt 1856 af 4,022 invånare.
Socknen hade sistnämda år både fast
och ambulatorisk folkskola. I den förra
undervisades af l examinerad lärare 73
gossar och 41 flickor, i den sednare af
3 oexamiuerade lärare 27 8 gossar och
240 flickor, medan 3 gossar
undervisades i allmänt läroverk, 2 gossar och l
flicka hade enskild undervisning samt
29 gossar och 25 flickor undervisades
i hemmet. — Delsbo socken utgör ett
konsistorielt pastorat af l:sta klassen i
Helsinglands Norra Kontrakt af
Uppsala Arkestift. Kyrkan uppbrann,
till-lika med prestgärden, genom vådeld
den 26 Februari 1740, men
uppbyggdes åter under inseende af då varande
kyrkoherden, Knut Nilsson Lenæus, en
lärd och duglig man, som beskrifvit
sitt pastorat under titeln »Delsboa
illu-stratan. En gammal tradition berättar,
att eu af Delsbo sockens fordna
klockor, 18 skS i vigt, skall ligga
nedsjunken i Bergviken, på hvars is hon
sjunkit under forslingeu till Stockholm,
dit klockan skulle föras, emedau hon
»för sitt makalösa ljud blifvit skattad
alltför god att betjena bönder». —
Socknen har åtskilliga krigsminnen,
ända ifrån det Delsbo-karlarue deltogo i
att drifva ut den Danska fogden pä

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:47:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/2/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free