Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dillnäs - Dimbo med Ottrava
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
små dalgångar bäckar gå åt olika håll,
till Klämmingen, Yngen, o. s. v.
Rådande jordmånen är sämre lera;
näringarne åkerbruk, skogsbruk, fiske m. m.
Socknen består af I 1 l/2 förraedl.
mantal och beboddes 1810 af 398, 1840
af 393 och 1 856 af 395 invånare.
Socknen hade sistnämda år fast skola
med en examinerad lärare, tillika
klockare, som undervisade 25 gossar och
3 flickor, medan 1 gosse bivistade
allmänt läroverk, 13 gossar och 28
flickor undervisades i hemmet. — Dillnäs
är annex till Gåsinge konsistoriela
pastorat af 2:dra klassen i Daga kontrakt
af Strengnäs stift. Dyllenæs in prepos.
Nicopensi förekommer omkring 1314,
men synes mestadels, åtminstone på
1400-talet, hafva varit annex till
Gåsinge. Kaplaner nämnas från år 1627.
Kyrkan, 21/, mil söder från Mariefred,
är gammal, af gråsten. — Af
fornlemningar nämnes en runsten. — Bland
gårdar i socknen märkes Heby-Ytterby,
med ladugårdsfrihet under Heby säteri
uti Gåsinge. — Adress: Mariefred.
Dimbo med Ottrava, fordom två, nu
en sammanslagen socken i Wartofta
härad af Skaraborgs län, vid foten af
Gisseberg, på södra delen af Billingens
platå, 1 3/4 mil öster från Falköping,
har en areal af 7,660 tunnland, af
hvilka blott 35 äro sjöar och kärr.
Församlingen är till största delen
skoglös, jordmånen omvexlande, så att af
de tre nu mer storskiftade byalag, af
hvilka den består, Dimbo by har
jordmån af sand och svartmylla, Ottrava
sandjord och Dvärstorp mest svartmylla.
Dimbo och Ottrava socknar bestå
tillsammans af 3 5^^ mantal och
beboddes 1810 af 833, 1840 af 814 och
1856 af 910 personer, af hvilka 6 06
bodde i Dimbo, 304 i Ottrava.
Dimbo hade sistnämda år fast folkskola
med en examinerad lärare, som
undervisade 28 gossar och 22 flickor, medan
2 gossar bivistade allmänt läroverk, 2
gossar och 1 flicka hade enskild
undervisning samt 25 gossar och 29 flickor
undervisades i hemmet. — Dimbo
utgör tillika med Ottrava ett
konsistorielt pastorat af 3:dje klassen i Wartofta
kontrakt af Skara stift. Den nu
befintliga kyrkan, som är gemensam för
bägge socknarna, grundlades 1813, sedan
man allt ifrån 1766 hade påyrkat
uppförandet af en ny kyrka i stället för
de bägge förfallna gamla. Den nya
kyrkan står vid pass 200 alnar i
nordost från Dimbo gamla kyrka på en
höjd, der Dimbo Kungsgård fordom
stått, och hvilken församlingen tillbytt
sig mot vederlag af kyrkans jord.
Dimbo gamla kyrka var uppbyggd på
föranstaltande och bekostnad af biskop
Bengt den Gode, som afled år 1190.
Hon var till formen cirkelrund, men
hade i öster ett chor af fvrkantig form.
Grefve Per Brahe till Wisingsborg, till
hvars grefskap Dimbo socken hörde,
hade öfver kyrkdörren låtit insätta en
sten med en minnesskrift öfver
biskopen. De främsta bänkarne i kyrkan
voro ämnade åt det grefliga herrskapet,
såsom man kunde se af inskriften på
dem: Förstens Stoll och Förstinnans
Stoll, ty inom grefskapet hedrades
grefve Per och hans gemål med furstligt
namn. Ottrava gamla kyrka började
nedtagas på hösten 1812, och steuen
användes till nya kyrkobyggnaden.
Denna kyrka var utanpå beklädd med
huggen sandsten och hade ett vackert torn;
det berättas, att den dyrbara kyrkan
blifvit byggd af en viss Antonius, hvars
bild i trä stod uti ett skåp på ett
särskildt altare i kyrkan (månne ej en
ka-tholsk helgonbild?). Den nya kyrkan
är korskyrka, med torn. — Inom
Dimbo socken befinnes tingsstället för
Wartofta härad. — Nära intill prestgården,
österut, befinnes en mängd små, låga
kullar, tätt intill hvarandra, så att blott
en smal gångstig slingrar sig imellan
dem. Af allmogen kallas de för
små-backarne. Några äro runda, med 3 — 4
alnar i diameter, de flesta mindre och
aflånga. De likna vanliga grafvar pä
nutidens kyrkogårdar och hafva
sannolikt blifvit uppkastade vid tillfälle af
någon stor dödlighet, såsom vid
Digerdöden, eller efter något fältslag,
möjligen slaget vid Gestilren, som stod en
knapp fjerdingsväg från stället, i Hvarfs
församling. Ingen tradition om dem
finnes. Vid gräfning har man hittat
kol och stycken af lerkärl. Redan år
1812 var en stor del af dessa små
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
