- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Andra Bandet. C-F /
116

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djurgatan - Djurgården, Kongl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Djurgatan. Väg på Gotland, mellan
Sanda och Klinte, nära öns vestra kust,
söderut från Wisby. Namnet härleder
sjg från en munksaga, enligt hvilken
tre män, som år 1411 gått ut på jagt
påsknatten och icke velat komma till
kyrkan i ottesången, der blifvit
förvandlade till stenar, tillika med sina
hundar och sin jagtredskap.

Djurgården, Kongl. Denna bekanta
lustpark utanför Stockholm, som med
skäl väcker utländningens beundran och
sannolikt är den skönaste i sitt slag,
som någon hufvudstad kan uppvisa,
består af 2:ne hufvuddelar, den Södra
och den Norra. Den förra, som i
äldre handlingar benämnes »Walmunzön»,
»Wadmalson», »Wallmarsön» och sist
»Waldemarsön», skiljes från den norra
genom det vattendrag, som går från
Ladugårdslandsviken,
Djurgårdsbrunnsviken och vidare genom den nedanföre
Djurgårdsbrunn löpande kanalen, som
faller ut i Saltsjön eller i den så
kallade Isbladsviken; Norra Djurgården
sträcker sis utefter stranden a f Lilla
Wärtan till Norra Brunnsviken och
Al-kistan och innesluter Djurgårdsbrunn,
Ladugårdsgärdet, Ropsten, Fiskartorpet
m. m. Flera egare synas hafva varit
till »Walmunzö»; men största delen af
ön torde hafva lydt under Djursholms
säteri. Gården »Husarne» och byn
»Z7«-naröra», som i sednare handlingar
kallas Helgansledaren, och ett torp Wreta
m. fl., voro belägna uti och innefattade
större delen af Djurgårdens norra trakt,
hvilken äfven lärer hafva tillhört
Djursholm, som af äldre bytes- och köpebref
upplyses. — St. Clara kloster, som på
12- och 1300-talen dels genom
förläningar och dels i byte och köp
bekommit Waldemarsön och derefter jemväl
norra trakten af Djurgården, innehade
och brukade alltsammans såsom
ladugård under klostret, intilldess detta
genom Gustaf I:s reduktion blef
indraget och kom under kronan, hvarefter
egendomen förvandlades till
kungsladugård. Under sednare hälften af
1600-talet upphörde ladugårds-inrättningen,
och hela trakten inhägnades till
djurgård. Vid samma tid, således för nära
200 år sedan, väcktes tillika fråga om
anläggning af en lustpark å södra
delen af Djurgården. Konung Carl X
Gustaf gaf architekten Jean de la
Vallée instruktion derom i bref, dateradt
Göteborg den 3 Juni 1658,
innehållande bland annat: »Uppå Walmars Oön
skall, efter deruppå giord dessein, en
Lustgård förfärdigas, låtandes afjämna,
förhöja och mura emot jorden der som
afsatzer komma, gräfva dambar, införa
springande vatten till Fontainers och
Grottors förfärdigande, plantera träd
och annat sådant, som till Lustgårds
exeqverande reqvireras, och hela verket
låta instängja, såsom ock hugga
adve-nuer igenom skogen, der så behöfves,
densamma afjämbna och med Trään
be-sättja och plantera låta.» Detta synes
ock hafva till någon del gått i
verkställighet, ty 5 år derefter eller 1663
anför öfverståthållaren baron Rosenhane
uti sin till Kgl. Maj:t afgifna
ämbets-berättelse följande: »att desseinen, af
de la Vallée författad, blifvit af
enkedrottning Hedvig Eleonora och konung
Carl XI:s förmyndare uuderskrifven och
arbetet så till vida påbegynt, att
platsen till huset och trädgårdarne blifvit
utstakad och planerad, vägarne genom
skogen huggne och rensade, stenen till
fundamentet framkörd och i beredskap,
samt 6,377 d:rs kostnad då redan
dertill använd; om de till denna byggnad
år 16 58 anordnade tullpenningar, som
årligen uppburos vid Blockhustullen,
belöpande sig till omkring 30,000 daler
silfvermynt, sedan den tiden utgått,
förmentes, att byggnaden år 1663 skulle
kunnat vara färdig; utlofvande
slutligen, att om 10,000 daler smt årligen
dertill, jemte slottsbyggnaden anslogs,
utom architekternas lön, och om
knektarne vid gårdsfanan, efter kon. Carl X:s
resolution, oafbrutet finge nyttjas, skulle
han ansvara för att det ena med det
andra efter handen så upprätta, att
konungen deraf skulle finua sin största
lust och delectation.» — Orsaken till
att detta arbete, som lärer pågått å
Biskopsudden, sedermera helt och
hållet afstaunade, är obekant. Djurgården
fortfor att från Ålkistan till
Blockhusudden och stadstomterna vara en
jagt-mark, omvexlande med mer och
mindre höga berg, dalar, träsk och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 16:11:39 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/2/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free