Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djurgården, Kongl - Djurgårdsbrunn - Djurgårdskanalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förhör och ransakning, inan desamma till
vederbörande domstols pröfning
öfverlemnas. Polisbetjeningen eger för dessa
ändamål direkte påfordra och erhålla
biträde af närmaste kronobetjente, utan
att göra anmälan hos landshöfdingen.
På Djurgården, hvars förnämsta
lägenheter särskildt beskrifvas, restes år
1829 vid östra ändan af slätten en
minnesvård öfver Carl Michael Bellman,
bestående af skaldens på en fotställning
stående byst i bronz efter modell af
Byström.
Djurgårdsbrunn. Denna helsobrunn
är belägen å den så kallade Norra
Djurgården, på gränsen mellan
VValde-marsön och Södra Djurgården, vid den
s. k. Djurgårdsviken. Den äldre och
mineralhaltigaste helsokällan lärer redan
på 1 500-talet varit känd, men icke
upptagen till allmänt bruk förrän år IG90
utaf archiatern Urbau Hjärne. Deu
starkare ådran, hvilken sedermera
ensam varit i bruk, igenfanns å nyo år
1750, sedan den, såsom man tror, af
ålder varit en offerkälla, hvilken vid
reformationstiden blifvit igenlagd.
Fordom lärer Djurgårdsbrunnen varit
oftare tillitad såsom helsokälla, någon
gång jemväl af Kongl, personer, såsom
konung Adolf Fredrik, drottning Lovisa
Ulrika, kronprinsessan Sophia
Magdalena, ra. fi. Under sednare åren hafva
allt färre ståndspersoner besökt
densamma för brunnsdrickningens skull. Den
äldsta befintliga handling om Kongl.
Djurgårdens helsobrunn är en
riksmarskalksämbetets resolution af d. 5 Juui
1742, hvarigenom doktor Lithéen
erhöll tillstånd att der upprätta nödiga
hus och byggnader; 1780 egdes deu af
hof-apothekaren Schultz; 1821 af
grosshandlaren Schultz; 1820 blef professor
N. Åkerman egare af brunusegendoraen,
hvarefter hof-chirurgen G. Herbert
någon kort tid innehade den; men
Åkerman tillhandlade sig åter densamma.
Ar 1830 försåldes egendomen till ett
dä bildadt aktiebolag, mot en summa
af 23,000 rdr banko; eganderätten till
toraten tillhör Djurgården. Till förmån
för de fattiga, som nyttja helsovattnet,
gjordes år 1790 ett testamente af
kofferdikapitenen Ahlströmer, hvilken
dertill skänkte ett hus i Kolmätaregränd,
som gaf omkring 2,900 daler
kopparmynt i årlig hyra. Redan före år 1800
hade utvägar blifvit vidtagna, för att
understödja de fattiga sjuka, som
härstädes begagnade brunns - inrättningen.
Sedermera gaf Narcissaner-orden,
hvilken numera upphört, understöd åt ett
antal sjuka ståndspersoner, under den
tid de här uppehöllo sig. Ar 1832
uppbyggdes här äfven ett vackert
badhus. Omkring brunnshuset, hvilket nu
hufvudsakligen begagnas till värdshus,
ligga talrika byggnader, begagnade till
s. k. sommarnöjen.
Djurgårdskanalen. Kanal mellan
Surbrunnsviken och Lilla Wärtan, — var
fordom en naturlig- bätled. Ar 1624
utkom en förordning, att alla
segelleder frän Östersjön till Stockholm
skulle igenpålas, utom deu förbi
Block-husuddeu. I anledning deraf lärer
denna båtled blifvit stängd omkring år
1650. Konung Carl XIV Johan ansåg
detta såsom ett högst olämpligt hinder
för ortens gemenskap med
hufvudstaden, äfvensom för traktens odling och
förskönande, samt förordnade år 1825,
att en kanal härstädes skulle gräfvas.
Löjtnant Brandenburg erbjöd sig att
verkställa detta för 16,666 rdr 32 sk.
banko; men andra uppgjorde förslaget
till 12,000 rdr. Öfverste Ljungberg
åtog sig att fullborda kanalen för
något öfver 11,000 rdr. Efter några
hundrade alnars gräfning afstannade likväl
arbetet. Genom resolution af den 1
December 1832 beslöts, att som
kanalen, enligt det nyare förslaget, skulle
kosta 14,000 rdr bko, skulle
Djurgårds-kassan och dåvarande
strömrensnings-koraraittéen deruti deltaga med 7,000
rdr hvardera, och man tillät
upptagandet af ett län å 7,000 rdr. Efter
åtskilliga vexlingar blef kanal-arbetet
fortsatt under kapiteu Oldenburgs inseende
och alldeles färdigt på eftersomraaren
år 1834. Kostnaden, jernbron och det
lilla vaktmästarhuset inberäknadt,
uppgick slutligen till en summa af 15,97 8
rdr banko, hvaraf 7,500 rdr utgått ur
Djurgårdskassan. Kanalen är 2,000
alnar lång, 20 fot bred i botten, minst
50 vid ytan och 4 fot djup. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
