Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djurström - Djursö - Djurö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
län, vid ån Djuran, liar stor och
vacker sätesbyggnad af trä, men rappad
och reveterad, så att den liknar sten,
uppförd af riksrådet friherre
Palmstjerna, god åker och ängsmark, skog af
tall och gran, betydlig trädgård o. s. v.
Bland sednare egare nämnas 1813
stall-mästaren M. von Törne, sedan
häradshöfding J. Svalander.
Djursö. Frälse-säteri uti St. Annæ
socken och Hammarkinds härad af
Östergötlands län, består af de i
Ostgöta-skären belägna öarna Djursö, l3/4
mantal frälse, med liten åker, men god äng
och bete, godt fiske samt tillräcklig
skog, i synnerhet af ek, med derunder
afhysta Gloholmen, 1 l/2 mantal frälse,
Risö, Öfra och Nedra Yxnö, Maro,
Ugglö, tillsammans 73/8 mantal frälse,
samt Bimmo, l/0 mantal skatte,
alltsammans taxeradt till 35,640 riksdaler.
Djursö har varit doneradt till Axel
Banér, tillhörde 1683 hans andra fru
Catharina Bielke, som utbytte det från
reduktionen; 1687 tillhörde gården Cl.
Hägerstjernas arfvingar. Den tillföll
1736 genom arf riksrådet grefve Arvid
Horns grefvinna, Margaretha
Gyllenstjerna; men år 1755 sålde hennes
måg, grefve Löwen, godset till
lagmannen grefve Göran Gyllenstjerna.
Godset hade sedan samma egare som
Thor-önsborg i samma socken ända till 1828,
då det tillföll grefve C. G. Mörners
son, öfverstlöjtnanten grefve Nils
Mörner, gift med Mar. Smedberg. Ar 185 3
innehades godset af deras dotter,
Louise Mörner, gift med kammarjunkaren
grefve Jul. Oscar Mörner. — Yxnö och
Ugglö torde hafva haft till största
delen samma egare som Djursö; Risö och
Maro hafva tillhört Stegeborg och
sedan Thorönsborg.
Djurö. Kapellförsamling i Wermdö
pastorat af Stockholms län, belägen i
skärgården, 5 mil österut från
Stockholm, består af öarna Djurö (som
sammanhänger med den till Wermdö
socken hörande Windön och i öster
omgifven af Haröfjärden), Runmaren eller
Runmarö, Svenska Sandön m. fl.,
tillsammans kallade Rumbo Fjerding; och
dertill komma vtterligare delar af
Hemmesta och Wäsby på Wermdö-landet
m. m. Landet har den i denna
skärgård vanliga naturen, omvexlande med
större och mindre berg- och
skogsbackar af ringa höjd, men i allmänhet
högre än de nordliga skeppslagerna och
nu mer föga skogbevuxna; vidare kala
klippor och skär, små vattendrag,
dalgångar eller sidländta betesmarker och
föga vidsträckta åkerfält. Rådande
jordmånen är dels sandblandad lera, dels
svartmylla, dels sand; näringarne äro
åkerbruk, ängs- och skogsbruk,
trädgårdsskötsel vid herrgårdarna,
strömmingsfiske, skälfångst, sjöfart (Djurö
socken deltog 1848 i sjöfarten med 6
båtar). Socknen, som består af 11 ’/8
förmedlade mant., beboddes 1815 af 616,
1850 af 809 och 1856 af 848
personer. Socknen hade sistnämda år fast
skola med 2 examinerade lärare, som
undervisade 30 gossar och 32 flickor,
medan 2 gossar hade enskild
undervisning och 16 gossar samt 15 flickor
undervisades i hemmet. — Djurö socken
utgör för närvar, kapell under Wrermdö
pastorat i Östra Roslags koutrakt af
Arkestiftet. Den hörde till Wrermdö
moderförsamling intill början af
1680-talet; kapellkyrkan, af trä, invigdes år
1683; byggnaden börjades på
bekostnad af rådmannen i Stockholm Joseph
Månsson och hans hustru, Maria
Furubom; den fulländades af kapitenen Erik
Furugren. En del af inredningen är
sedan 1840; altartaflan, ett
bildhuggeri-arbete, är okänd till ålder och upphof.
— Clara kloster i Stockholm egde flera
af de till socknen nu hörande öarna,
bland hvilka Svea Sandø, Rødhmæ
(Runmarö), Skæparødmæ
(Skarp-Run-man), Wirdashø m. fl. nämnas såsom
1288 och 1289 skänkta till klostret af
konung Magnus Birgersson. Vid
reduktionstiden innehades större delen af
Rumbo fjerding af slägten Torstenson,
en del af ätten Stenbock. — I socknen
märkas: Djurö, nu styckadt, fordom 2
mantal frälse, innehafdt 1646 till en
del af L. Fleming, 1 685 till en del af
Lichton, på 1780-talet af riksrådet
Höp-kens enka och 179 2 bebodt af
dåvarande kongl, sekreteraren Ehrenström,
som var inblandad i den s. k.
Arrafelt-ska konspirationen; — Djurhamn, —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
