Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drottningherget - Drottningebacken - Drottningeviken - Drottningholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aldrig sett detta berg, ty då skulle der
anträffas malm-anledningar, hvartill
intet tecken finnes. Grottan är ofvan
jord, på sidan af berget, i form af en
förstuguqvist, vid pass 2 famnar hög i
öppningen och ungefär lika låug inuti,
samt 1 famn bred. Man har trott, att
en vikinga-drottning bott i detta berg
i hednatiden; men sådana drottningar
begagnade visst ej flor, och ej en maska
deraf skulle hafva återstått så länge.
Drottningebacken. Stensättning på
Osterhvarfs egor i Hvarfs socken och
Aska härad af Östergötland, under
hvilken, enligt folksägnen, en drottning
skall ligga begrafven.
Drottningeviken. Vik af Östersjön,
som går upp till Gryts prestgård i
Hammarkinds härad af Östergötland.
Uti viken finnes en holme, kallad
Drottningeholmen. Både viken och holmen
skola hafva namn deraf, att en
drottning fordom lidit skeppsbrott i viken
och blifvit räddad på holmen.
Drottningholm. Kongl, lustslott på
Lofön, i Mälaren, 1 mil land- och
sjöväg från Stockholm, består af 4 l/2
mantal ladugård med 13 mantal
underliggande och har sin upprinnelse af
tvänne hemman, Glie och Wäggeby,
samt kallades fordom Thorssund eller
Torfvesund. Det nuvarande namnet har
det erhållit af konung Johan IILs
gemål, Catharina Jagellonica, hvilken här
byggde ett stenhus, och med hvars samt
konungens goda minne Jesuiterna här
hade en fristad. Ar 1603 lemnades
denna egendom, såsom vederlag för
Kastellholm på Åland, åt konung Carl
lX:s enkedrottning Christina, hvarefter
den, med hela ön, tillföll riksamiralen
Carl Carlsson Gyllenhjelm i förläning,
sedan den genom upplåtande åt
arrendatorer råkat i lägervall. Drottning
Christina, hvilken åter inlöste ön, gaf
den år 16 40, jemte Svartsjö, åt sin
moder, enkedrottning Maria Eleonora,
såsom tillökning i hennes stat. Ar
1651 öfverlemnades gården af
riksdrot-set grefve Magnus Gabriel De la
Gardie, hvilken ett år haft densamma i
förläning, åt dåvarande kronprinsen,
sedermera konung Carl X Gustaf,, i byte
mot Säfveueds gård. Drottning Hedvig
Eleonora lade år 1661, efter gamla
stenhusets brand, grunden till den
nuvarande byggnaden, som uppfördes efter
Nicodemus Tessins plan. I synnerhet
slottets vestibuler och dess stora trappa
äro mästerstycken af smak och prakt.
Drottning Lovisa Ulrika blef, kort efter
sin hitkomst, egarinna deraf genom
gåfva af konung Fredrik, hvilken erhöll
Drottningholm af sin aflidna gemål,
drottning Ulrika Eleonora. Det Kongl,
huset brukade här tillbringa en stor
del af sommaren. I följd häraf hafva
flera händelser inom Svenska
konungahusen tilldragit sig på detta slott.
Kronprinsen, sedermera konung Adolf
Fredrik, höll här 1744 d. 29 Augusti,
eller den 18 efter gamla stilen, sitt
biläger med Lovisa Ulrika; vigseln
förrättades af ärkebiskop Jakob Benzelius.
År 1750 den 7 Juli, g. st., föddes här
prins Fredrik Adolf, hertig af
Östergötland, och år 1782 den 25 Augusti
prins Carl Gustaf, hertig af Småland,
hvilken dog den 23 Mars året derpå.
Här föddes ock, den 16 Juni 1858,
hertigen af Wärmland, Oscar Gustaf
Adolph. — Slottet har en taflesamling
af utmärkta både inhemska och
utländska mästare, såsom Ehrenstrahl, Joh.
Silvius, Lemke och Wertmüller
(originalet till »Ariadne»), samt ett så
kalladt marmorkabinett, jemte modeller i
kork af ruinerna i Pæstum. Uti ett
långt galleri äro Carl X:s märkligaste
fältslag, synnerligast det vid Warschau,
afbildade, tillika med konungens
rådslag, då han skulle tåga öfver Bält, och
sjelfva tåget samt kon. Carl XLs
krigsbedrifter, såsom slagen vid Halmstad,
Luud och Landskrona; en stor tafla uti
ett af slottets rum föreställer konung
Carl XI, då han emottog riksstyrelsen;
vidare finnas taflor, föreställande
samma konungs trolofning, bröllopp, m. th,
alla af Ehrenstrahl. Öfriga samlingar,
hvilka funnits härstädes, hafva blifvit
flyttade dels till myntkabinettet på
Stockholms slott, dels till Kongl.
Vetenskaps-akademien och universitetet i
Uppsala. — Här finnes en vacker
trädgård, anlagd på starka stenhvalf, 1,200
alnar lång och 300 alnar bred; en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
