Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edsvalla - Edsviken, Östra - Edsviken - Edsvära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
smide, samt 2 knipphararar" för 2
härdar. Smidet är nu oinskränkt.
Dessutom äro vid den underlydande gården
Mörnersberg injölqvarnar med 12 par
stenar samt sågverk med 48 blad. —
Den 6 Aug. 1859 tillät Kongl. Maj:t
inrättandet af en provisorisk våg vid
Edsvalla bruk under magistratens i
Carlstad tillsyn.
Edsviken, Östra. Ett halft mantal
skatte i Arteraark socken och Wedbo
härad på Dal, nämnes redan 1488
såsom af Lindorm Björson Lagman
tilllika med Näs tilldömdt Eamund Lassa
hustru, egdes 1 563 af Lars
Torstensson på Lunden, 1603 af Harald
Bengts-sou, 1626 af Lars Håkansson till
Kåretorp, 1093 af kapten Göran Svenske,
som sålde gården till häradshöfdingen
Lejonbjelke. Omkring år 17 68 köptes
Edsviken af Petrus Lignell och hans
hustru Elisabeth Forsæus. Lignell,
hvilken här afled 177 9 som pastorsadjunkt
i Steneby, är farfader till den förtjente
And. Lignell, kontraktsprost och
kyrkoherde i Kila, som år 185 2 utgifvit eu
»Beskrifning öfver grefskapet Dal.»
Edsviken. Saltsjövik mellan
Dan-deryds och Sollentuna socknar af
Stockholms län; faller genom Stocksund ut
i Lilla Wärtan.
Edsvära. Annex socken i Skånings
härad af Skaraborgs län, 2 l/4 mil
sydvest från Skara, har en areal af 12,057
tunnland, af hvilka 4 70 äro sjöar och
kärr. Antalet af små sjöar uppgifves
till 18. Socknens näringsfång äro
åkerbruk och boskapsskötsel, tillika med
något biskötsel och gåsafvel. På
skog-är brist, men några torfmossar finnas,
ehuru de icke synas tillräckliga för
någon längre tid. Jordmånen består för
det mesta af mylla och sandmylla; i
Edsvära by af god lera. Socknen
bestar af 29 mantal och beboddes
omkring 1 840 af 892, 1850 af 951 och
1856 af 1.188 invånare. Sistnämda år
fanns här fast folkskola, der eu
examinerad lärare undervisade 4 4 gossar och
36 Hickor, medan 2 gossar åtnjöto
allmän undervisning, 15 gossar och 25
flickor undervisades i hemmet. —
Edsvära socken är, tillika med
Qvä-uum, annex till Wånga regala
pastorat i l:sta klassen af Winköls
kontrakt i Skara stift. Kyrkan, belägen
på en hög kulle, så att hon på alla
sidor synes flera mil omkring, har i
sednare tider blifvit anseuligt tillbyggd,
men saknar torn. Utom sockenkyrkan
hafva i Edsvära förut funnits
ytterligare två kyrkor, efter hvilka lemningar
synas vid Borgja och Balstorp. — På
södra sidau om Edsvära kyrka fiuuas
åtskilliga smärre kullar, hvilka tros vara
ättehögar, och der ligger derjemte en
slättmark, kallad Algustorps Hed,
hvilken förmodas vara eu och samma med
heden Qviskede, der lagman Luinber
(hvars grafhög visas i Wånga bv uti
socknen af samma namn) fordom hade
sin domplats. Omkring ett litet
hem-mau, kalladt Kullen, nära iutill
landsvägen, synas tecken till gropar och
vallar, sannolikt lemningar efter någon
byggnad, kanske ett fäste. På heden
befinnes ännu ett domarsäte, bestående
af 3 kretsar, en med 5 och de andra
bägge med 9 stenar i cirkel. Det har
blifvit gissad t, att inom de 5 stenarna
fälldes dom i första instansen, och att
målet derifrån hänsköts till tvä högre
instanser, hvilkas ledamöter hade sina
säten i de af nio stenar bestående
kretsarna. I sammanhang med dessa
domareringar vill man äfven ställa
socknens namn af Ed och värja. Sin
största namnkuunighet härleder imellertid
Edsvära socken från den ryktbara
Eds-vära-slägteu, som hade sin bostad
i Edsvära by. Ättens stamfader var
Vestgöta - lagmannen Carl af Edzväri,
som lefde omkring år 1130 och af sin
rättrådighet fick binamnet
Fäderneslandets Fader, såsom han kallas i
Lag-mansförtcckuiugen uti Bihanget till
Vestgötalagen. Af hans ätt har
Vestergötland haft många lagmän, och slägten
blef slutligen så mägtig och ansedd,
att endast Folkungarne kunde bestrida
densamma företrädet. Lagman Carls
sonsons sonson var Vestgöta-lagmaiineu
Algot Brynolfsson, hvarsr
efterkommande förde ett svart griphufvud i vapnet.
Blaud dessa var den mägtige Bo
Jonsson, och från Algot Brynolfssun
härstammade på mödernet Ture Jönsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
