- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Andra Bandet. C-F /
186

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekeby Pastorat - Ekeby

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvälfda mot hvarandra, och vid
Jakobsberg nära Ekeby kyrka är rest en hög,
nu lutande, steu, å hvilken iuga
inskriptioner finnas, och om hvilken sägnen
tiger.

Vid en källa med starkt flöde invid
landsvägen å hemmanet Korskälla egor
är upprest ett kors, som innehafvarne
af nämda hemman för undvikande af
ofärd från uråldriga tider ansett sig
pligtiga att vidmagthålla. Det berättas,
att detta kors blifvit upprest antingen
till minne af en drottuiug, som der
födt barn, eller till minne af någon,
som der blifvit mördad.

På flera ställen å skogarna, äfven
på Ekeby prestgårds egor, förekomma
backar med benämning »Brudelid», till
eriuran att eu brud der blifvit
bortröf-vad under färden till kyrkan.

I Ekeby kyrkobok är antecknadt af
prosten S. Rinman: » År 1698 Tredje
»Bönedagsafton, klockan 8 förmiddagen,
»märktes vid Blåvik, att Sommen var
»betäckt med fingertjock blod, som
»qvarblef till följande morgon, då
ve-»stanvind dref bloden i land, hvaraf
»uppkom odräglig stank. Dylikt har
»händt, inan konung Gustaf II Adolf
»drog till Tyskland.»

Af prosten N. Curman finnes
antecknadt: »Ar 17 39 den 20 December,
»klockan 12 eftermiddagen^, Thomæ-natt,
»märktes jordbäfning.» »Ar 1768 den
»IS Februari, »onda fredagen»,
inträffa-»de storm med stark köld och vrväder,
»dervid många både menniskor och
kre-»atur omkommo.»

Det är allmänt bekant, huru illa
beryktad Holaveden var i fordna tider,
hvarom ock de gamla här
förekommande hemmausnamnen Röfvaretorp och
Tjufarp bära vittnesbörd. Ännu för
200 år sedan klagade »Mäster Nils i
Egby» (prosten N. Juringius, pastor i
Ekeby och Rinna 1626 — 1648), att här
var »ett argt och treskt folk, som
rin-»ga achtade Herrans Ord och Christi
»tjenare», hvarföre han ock fann sig
föranlåten att författa en Kyrkolag för
Rinna i 36 artiklar, hvilken år 1630
antogs på sockenstämma. Under de
sednare åren af hans här ådagalagda
nitiska och kraftfulla själavård var
förhållandet redan mycket förbättradt.
Herdakallet har sedan här blifvit
förvaltadt af flera christligt sinnade och
verksamma män, hvilkas minne lefver
i välsignelse. Nu varande pastor
erkänner sig förbunden till innerlig
tacksamhet mot Gud, som beredt honom
verkningskrets inom dessa församlingar,
der förhållandet i både kyrkligt och
borgerligt hänseende nu är fullt
jem-förligt med, om icke bättre än i de
flesta andra.

Ekeby. Socken uti Olands härad af
Uppsala län, östligaste socknen i länet,
vid och omkring Olands-ån, har en areal
af 14,904 tunnland, af hvilka 1,530
äro sjöar och kärr. Olands-ån går
inom socknen från sjön Giuningen först
vid södra gränsen österut, sedan mot
norr utefter socknens vestra gräns och
slutligen midt igenom socknen samt
mottager från vester Mörtsjöns
vattendrag. Längst i öster ligger norra
delen af sjön Wellen inom socknen. På
Ölands-åns venstra strand är kullig
slättbygd, dock åt norr mer bergländig
och kärraktig; närmast ån är högra
stranden också jemn samt hiir och der
sidländt; men längre bort vidtager
bergländig skogsmark. Hela trakten öster
om ån kallas Ekeby Atting och har
inpå 17 00-talet tillhört Stockholms län.
Rådande jordmånen är dels lera, dels
svartmylla, dels mojord. Åkerbruk är
hufvudnäringen och dernäst skogsbruk,
mest för Gimo jernverk i Skefthammars
socken. Hemmantalet är 493/4
förmedlade mantal (deraf 31 skatte, 3 ’/2
krono samt 15 ’/4 frälse), med 1
väderqvarn, 1 utjord, 7 torp och 1
ladugård. Folkmängden, 18 40: 977 och
1848: 1,1 16 , hade 1850 stigit till
1,142, men utgjorde 185 6 blott 1,119
personer. Socknen hade sistnämda år
fast folkskola med en examinerad
lärare, som undervisade 38 gossar och 20
flickor, medan 4 gossar bivistade
allmänt undervisningsverk och 22 gossar
samt 3 5 flickor undervisades i hemmet.
— Ekeby socken, som år 1314 under
namnet Ekiby förekommer såsom
hörande till Oland, utgör för närvarande
tillika med Bladåker i Stockholms län
ett konsistorielt pastorat af 3:dje
klassen i Ölands och Frösåkers kontrakt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:47:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/2/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free