Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekenäs - Ekenäs - Ekenäs - Ekenö, eller Eknö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bro socken, blef 1423 frälse för
väpnaren Nils Jonsson, tillhörde 1 663 Carl
Sabelskjöld († 1664), 1686 hans son,
Jöns; sedan Toruerfeldt, Ekebom
(Ek-feldt) 1 709, dennes arfvingar till 1783,
Landell till 1815, Ramström till 1844,
nu löjtnant C. J. O. G. Silfversparre,
gift med Eva Nadeschda Groen. Under
gården lyder 1 mantal.
Ekenäs. Rusthåll i Målilla (Molilja)
socken och Aspelands härad af Kalmar
län, der, enligt Tuneld, en af Dackens
höfdingar, den s. k. K näpen i Ekeuäs,
skall hafva haft sin bostad. Mellan
Ekenäs och Hagelsrum i samma socken
ligger ett torp, kalladt Dackeholmen
eller Dackhålan, vid hvilket man hittat
lemningar efter vapen.
Ekenäs. Frälsesäteri uti Örtomta
socken och Bankekinds härad af
Östergötlands län, vid sjön Teden, består af
5 mantal med dertill hörande Klefstad,
23/8 mantal frälse, Kyrkeby Broby,
l7/8. Bransås 1/2, allt frälse, Åhs lV2
skatte, l3/8 frälse, alltsammans 1850
ta-xeradt till 53,420 rdr bko, och hvartill
kommer åtskilligt underlydande i andra
socknar. Första kända egaren af
Ekenäs var riksrådet Axel Nilsson Banér
år 1541, som byggde säteriet å Wrå
bys egor; år 15 62 tillhörde det, jemte
det i samma socken belägna
Mauritz-holm, Svante Stensson Sture, men
tillföll sedan riksrådet Gustaf Axelsson
Banér, gift med grefvinnan Christina
Sture, dotter af Mauritz Svantesson
Sture. Detta par hade 5 söner, som
blefvo starafäder för lika många grenar
af slägten Banér, nämligen Svante B.
till Djursholm och Tärna, Per B. till
Ekenäs, Axel B. till Herreborum, Joh.
B. till Målhammar och Carl Banér till
Örby. Per Banér till Ekenäs dog 1644,
och efter honom egdes gården af hans
söner Gustaf († 1689), Claës († 1675)
och måhända Svante († 1659). Claës
Persson Banér förbättrade den af
fadern åren 1630 —1640 uppförda
hufvudbyggnaden och försåg densamma
med tre torn. Gustaf Persson Banér
sålde godset för 20,000 rdr till
hofmarskalken Lützow och Holländska
köpmannen Isak Briandt, men fortfor
ändock att skrifva sig till detsamma;
gården såldes sedan till grefve
Lindsköld, men egdes 1700 och 1726 af
riksrådet grefve Mauritz Wellingk, gift
med E. M. Banér, dotter af Per
Gustafssons brorson Svante Svantesson
Banér till Djursholm. Wellingks dotter
var gift med geueral-löjtnanten friherre
Johan Banér, och genom henne kora
godset åter tillbaka till ätten Banér, i
hvars ego det sedan förblifvit, dock
med småningom minskadt antal af
underlydande hemman. Kgl. rådet grefve
Mauritz Wellingk, som 1 7 05 låtit
ombygga choret till Örtomta kyrka och
gjort ansenliga föräringar till
densamma, förvärfvade derigenom för Ekenäs
gård patronatsrätten till Örtomta
pastorat. Gården tillhörde omkring 17 50
Johan Banérs enka, derpå hennes sou,
kammarherren Joh. Banér, dennes son,
majoren Svante Banér († 1817), hans
äldsta son Svante och 185 2 friherre
Eskil Banér. — Hufvudbyggnaden på
godset är af sten, försedd med tre torn
och, sora ofvan uppgafs, byggd på
1600-talet; flyglarne härleda sig från grefve
Wellingk. Byggnaden ligger på en hög
klippa, från hvilken en bro leder öfver
den nedanför liggande trädgården till
de öfriga åbyggnaderna. Broby,
Brunsås och Åhs hafva, åtminstone delvis,
lydt under Ekenäs redau 1686 och allt
framgent, utom att Åhs en tid från
1817 varit skiljdt derifrån; Klefstad
och Kyrkeby hörde 1686 under
Svin-neby i samma socken (se Svinneby) och
1700 samt 1726 tillika med detsamma
under Ekenäs; Broby lydde 1726
under Sorby, likaledes i Örtomta socken.
Ekenö, eller Eknö. Ö uti Skällviks
socken och Hammarkinds härad af
Östergötlands län, mellan Pålsundet och
Ettersundet, består af 2 mantal skatte
och lyder under Kåreholra i Rönö
socken. På ön finnas lemningar efter en
skans med jordvallar, hvilken, enligt
Widegren (Beskrifn. öfver Östergötland),
sannolikt är den så kallade Ettersunds
skans, som af Broocmau orätt
förlägges i farvattnet till Jonsberg. Från
denna skans besköt Gustaf Wasas folk
den Danska flotta, sora under Severin
Norrby sökte undsätta Stegeborg den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
