- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Andra Bandet. C-F /
199

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekesjö - Ekesjö Landsförsamling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utgifves. Dess undervisningsverk äro ett
lägre elementarläroverk, eu folkskola
och en söndagsskola, hvilka bägge
sistnämda 1855 begagnades af 92 barn.
Elementarläroverket, fordom en lägre
trivialskola, skall vara stiftadt af
Gustaf I, ehuru de bestämda
underrättelserna derom icke gå längre tillbaka än
till Carl IX. Staden, som styres af en
borgmästare och 4 rådmän, hade 185 5
114 hus och tomter, 416V2 tunnland
jord, deraf 160 tunnland åker, 140
tunnland äng och 116 tunnl. skog, var
uppskattad till 232,108 och erlade i
statsbidrag 10,012 rdr banko.
Fattig-försörjuingen medtager årligen 2,800
rdr bko. Stadens vapen är en ek med
ollon, med kunglig krona öfver och
om-skriften: Sigillum civitatis Ekesioensis.
Ekesjö stad var, tillika med Linköping,
1620 anslagen till lifgeding för
drottning Maria Eleonora. Ar 16 53 blef
staden friherrskap för ätten von Liwe,
men indrogs vid reduktionen.

Midt emot staden ligger det vackra
Vestanå, från ett ruskigt kronobränneri
förvandladt till en täck villa och
särdeles försköuadt genom sin egare,
generalmajoren baron Ulfsparre. Utanför
norra tullen ligger Akerslund och
längre bort Lunna eller Lunnagård, der
en häradshöfding Munthe i början af
detta århuudrade anlade ett Engelskt
garfveri. Nära staden är en helsobrunn,
som dock föga besökes; här har man
fordom öfvat ett täflingsspel bland
ungdomen, af hvilka somliga varit klädda
i hvitt, andra i grönt; men hvari
täflingen bestått, har icke kunnat utletas,
Staden, som har 3 årliga marknader, i
Februari, Maj och September, eger 4
s. k. köpingar eller marknadsplatser:
Hvetlanda, Säby, Sandsjö och Nottebäck.

Ekesjö stads- och landsförsamling
utgör ett regalt pastorat af 3:dje
klassen i Södra Wedbo kontrakt af
Linköpings stift.

Ekesjö Landsförsamling omgifver helt
och hållet staden af samma namn och
har en areal af 30,595 tunnland, af
hvilka 1,970 äro sjöar och kärr.
Socknen är bergig i öster och norr, men
har derföre ingen brist på kärr, mossar
och furumoar; icke mindre än 54 större
eller mindre vatten skola finnas inom
densamma, och af dessa tillägges
namnet sjöar åt 24 stycken; af de s. k.
gölarna ligga 20 ensamt på Ekesjö
stadsjord. Uti eu af sjöarna, kallad
Hästsjön, ligger en liten ö, i hvilken
Linköpings och Jönköpings län
sammanträffa, likasom Ekesjö, Hult,
Aske-ryds och Vestra ßyds socknar. Östra
delen af Ekesjö socken ligger ända till
1,7 30 fot öfver hafvet, sålunda 6 00 fot
högre än Taberg; bland de märkligare
höjderna inom socknen nämnas Soåsen
i nordvest samt Klinte-, Kråk- och
Skurubergeu i nordost. Uti dessa mot
öster belägna höjder befinnes socknens
kanske största märkvärdighet, den s. k.
Skurugatan, som finnes aftecknad i
Dahlbergs Svecia, och hvilken Allvin
beskrifver i följande ordalag:
»Nära hemmanet Bjessarp i Ekesjö
landsförsamling, i gränsen mot Hult,
är en hög bergås, som sträcker sig i
nordost och sydvest; i denna har
genom bergmassans särskridning en
öppning blifvit gjord i bergsryggen, 432
fot lång, men af olika bredd, från 30
till 80 fot; höjden på sidorna är äfven
olika, eller från 76 till 190 fot.
Ofvanpå, der bergväggen är högst, ligger
ett betydligt stort bergblock, som med
en undre slät sida utskjuter flera fot
öfver öppningen, liksom till tak öfver
skuran, och kallas af denna anledning
Skure-hatt. Märkligt nog ligger ett
annat block ofvanpå detta, likasom till
motvigt, att ej det undre genom
öfver-balans må falla ned i djupet. På
bergväggen nära derintill är en öppning
eller ett slags grotta, naturligen bildad
genom ett bergras, af allmogen kallad
Sakristian, af den anledning, att man
tror, det hedniska gudstjenster här
ut-öfvats. Det antiqvariska phantasteriet
har i fordna dagar härom haft mycket
att orda och sett forntidens så kallade
Skurgudar här åkallas. Möjligen hafva
ock hedniska andaktsöfningar hållits i
grottan, emedan de hedniska presterna
dertill valde sådana ställen, der dylika
naturkrafternas våldsamma inverkningar
på berg och stenmassor voro särskildt
i ögonen fallande och på inbildningen
mägtigt inverkande, dem de säkerligen
tillskrefvo sina gudar. Men skur, skura,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 14:22:57 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/2/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free