Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekhof - Ekholmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förut kalladt Ånhammar, ligger på en
udde i Storsjön och består af 1 mantal
frälsesüteri samt 7/s mantal kronosäteri.
Det förra utbyttes från kronan 1661
af generalmajoren friherre Erik
Sivert-sou Kruse, egdes från 1 665 och ännu
1681 af Carl Kruse, reducerades 16 90,
men förklarades 1703 åter för frälse.
Kronoandeleu var köpt till frälse redan
1648 och egdes 1681 af C. Kruse,
likaledes med säterifrihet, reducerades,
men stadnade uti innehafvarens händer.
Under Kruses fångenskap i Ryssland
såldes gården af hans hustru år 17 20
till enkefru Belau, tillföll sedan
heu-nes måg Gudm. Adlerbeth, men såldes
till friherre Thure Bjelke, som var
invecklad i den komplott, hvilken
slutades med Gustaf IILs mord, och som
skref sig till Ekhof. Bjälkes enka
innehade godset ännu 1 7 95. Blaud
sednare egare nämnas von Baumgarten
17 99, hans excellens grefve Cl.
Wachtmeister 1816, Edlund 1825,
Lönnerberg 1 849, Aspelin 1 856 Derunder
lyder Öja, 1 •» mantal frälse, och
Gammalgården, ett skattlagdt torp.
Ekholmen. Gammal gård i
Weckholms socken och Trögds härad af
Uppsala län, har omkring år 1330 varit
bvgdt för kloster och tillhörde sedan
riksrådet och lagmannen i Uppland
Thure Bengtsson Bjelke, från 1399 till
1417, samt riksrådet och lagmannen i
Uppland Gustaf Carlssou, hvars syster
Brita var gift med konung Carl VIII
Knutsson. Sedermera tillhörde gården
ärkebiskop Gustaf Trolle och innehades
efter honom af Bjelkar och Sturar.
Godset tillföll sedan kungliga
Wasaätten och blef 1571, tillika med
Weck-holtüs och Hacksta socknar, af Johan
III förvandladt till friherrskap för
Pontus De la Gardie, som var gift med
konungens naturliga dotter, Sophia
Gyllenhjelm. Pontus’ son, grefve Jakob
De la Gardie, byggde slottet, som
af-brann år 1688, men med någon
förändring återställdes af rikskansleren,
grefve Magnus Gabriel, hvilken likaledes år
167 1 lät bygga ett på gården
befintligt kapell, som man i sednare tider
begagnat till spannmålsbod! Han
stiftade likaledes i Weckholms socken ett
hospital, hvars byggnad, af trä under
spåntak, reparerades 17 98 på
Seraphi-mer-Ordens-Gillets bekostnad, samt en
skola, hvilka bägge stiftelser han
rikligt doterade. Wreckholms kyrka är
likaledes ett verk af grefve Magnus
Gabriel. Genom reduktionen föll godset
till kronan, men kom snart åter till
enskilda personer af slägterna
Oxenstjerna, Odelström (omkring år 1740],
Broman (presid. baron Broman gjorde
bälfteu af godset till fideikommiss,
tilllika med ett bibliothek och andra
samlingar), Burensköld (på 1780-talet;
kammarherren Fale Burensköld var gift tned
en fröken Broman) och Croueborg. År
1849 innehades Ekholmen af
Hörsta-dius. Godset tillhör nu friherre Johan
Banér, som 1859 sålt hälften deraf till
kapiten E. Norlin för 250,000 rdr rmt.
— Trädgården är stor och vacker;
på en der befintlig piedestal tros en
staty af Magnus Gabriel hafva stått.
Af Ekholmen fiunes en teckning i
Dahlbergs Svecia. — Godset består för
närvarande af 83,8 mantal säteri-rusthåll
med underlydande Amnö, 6 mantal
skatte, och andra l3/4 mantal inom
socknen. — I AmnÖ norra gärde står
eu runsten, rest af Ikilaif till minne af
Brun, »boanta sin, »som dog i
Danmark i hvita vadum.»
Om Ekholmens utseende, medan
godset var ätten De la Gardies
friherrskap, meddelas i De la Gardieska
Archivet: »trädgården kring slottet var
den tiden den skönaste i Sverige, 400
alnar lång, 2 20 bred, »med oräkneliga
lusthus, parterrer, portiker, o. s. v.»
Dessutom jagtparker, djurgårdar, med
vackert målade lusthus. En
köksträdgård, upptagen ur ett moras, 34 2 aln.
lång, 316 bred, hade 9 stycken
dammar, tillhopa af 3,000 qvadratfamnar.
Humlegården synnerligt stor. Slottet,
32 alnar långt, 28 bredt, 3 våningar
med vindsvåningen, hade 2 flyglar,
hvardera 14 alnar lång och 12 bred, samt
ett vackert, koppartäckt torn. Stallet
var 80 alnar långt, badstugan 7 3, med
25 rum. Friherrskapet reducerades,
»eraedau det i kronans gamla
handlingar någon tid stått antecknadt för
sakfallsgods och skänkts till
friherrskap.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
