Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eklången - Ekna och Eknaholm - Eknarn - Eknö, Vester- - Eknö - Ekoln - Ekolsund, rätteligen Ekholmssund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Eklången. En af källsjöarna till den
i Gripsholmsviken af Mälaren
utfallande Åkers- eller Berga-ån, belägen till
största delen i Arila socken och
Öster-Rekarnes härad af Nyköpings län. Sjön,
sora har 97 fots höjd öfver hafvet,
upptager söderifrån ett vattendrag från
Björndams-sjön, sora ligger vid 197
fots höjd.
Ekna och Eknaholm. Säterier,
hvardera af 1 mantal, i Tjureda socken och
Norrvidinge härad af Kronobergs län,
äro gamla Strålegods. Sven Andersson
Stråle till Eknaholm hade sönerna
Johannes Sveuonis, domprost i Wexiö,
och Anders Svensson till Eknaholm.
som underskref Uppsala Mötes beslui
1593 bland adelu i »Wägzsjö Stichtu
Han var ståthållare på Kronoberg år
1000, och hans son, Olof Stråle till
Ekna, var den, sora uppgaf Elfsborg,
hvarföre ban dömdes att böta 4,000
rdr; dock blef ban sedan, 1019,
president i Svea Hofrätt. Alten, som
förmenade sig härstamma från Holdo
Lagman i Wärmland 1268, hade blifvit
adlad eller fått bekräftelse på sitt
adelskap år 1 57 4, då Anders Svensson till
Eknaholm fick adelig sköld. Efter
Stråle-ätten, under hvars tid Eknaholm
skall hafva haft ett slott med tre torn,
innehades gårdarne af generalmajoren
friherre Sprengtporten, derpå af en
major Ulfsax, brukades sedan sora
ladugård under Åby säteri uti samma
socken på 1820-talet och innehafves nu
af bönder.
Eknarn. Sjö uti Södermanland,
mellan Spelviks, Runtuna och Lid socknar
af Rönö härad. Sjön, sora har sitt
aflopp till Ludgosjön, ligger 4 5 fot öfver
hafvet.
Eknö, Vester-. Berustadt säteri af
II mantal samt 1 mantal skatte i
Björskog socken och Åkerbo härad af
Westerås län, har fordom under
namnet Ekne eller Ekna tillhört
biskoparne i Westerås och köptes af biskopen
Lydike Abelsson år 1473 för 30 mark
penningar, men kom efter reformationen
till kronau samt blef af Gustaf Adolf
genom ett kongl, bref af år 1626
doneradt åt herr Jakob Krafoord.
Säteri-friheten förlänades genom ett kgl. bref
af den 19 November 1 683. Omkring
1750 tillhörde gården Örnsköld, 1849
var den delad mellan två egare,
Kallstenius och Ström berger, och 1856 var
löjtnant Wolffram vid Westnianlands
re-gimente egare af l1/-» mantal berustadt
säteri Vestra Eknö med underlydande
u/16 mantal skatte Råby, }/6 dito
Se-gelsberga samt 1/. dito Igelsäter i
Sät-terbo socken.
Eknö. O uti Stockholms skärgård,
mellau Haröfjärden i vester och öppna
hafvet i öster, tillbör Wermdö
pastorat af Wermdö skeppslag och
Stockholms län.
Ekoln. Mälarens nordligaste fjärd,
i hvilken Fyris-ån utfaller. Genom
fjärden Oxen står Ekoln i förbindelse med
den mot vester liggande Låsta-viken, i
hvilken örsunds-ån faller ut, och
genom Skojjärden, Erikssund, Bondkroken,
Sigtunafjärden, Skarfven och Stäkes-sund
sammanhänger Ekoln med Görväln och
den egentliga Mälaren.
Ekolsund, rätteligen Ekholmssund.
Herresäte i Husby-Sjutolft socken och
Trögds härad af Uppsala län, 7 mil
från Stockholm och lV2 mil från
Enköping, är anlagdt först på Segersta
egor och sedan på Harvesta, ett namn,
som förekommer på en i trakten vester
om socknens kyrka, den s. k.
Gids-marken, befintlig runsten. Gården
nämnes redan 1 307, och under medeltiden
har åtminstone en person af adel
skrifvit sig till densamma. Genom bvte
och köp kom gården år 1 542 i kon.
Gustaf Ls händer och blef kungsgård.
Här bodde Gustafs dotter, hertiginnan
Sophia, gift med Magnus III af
Sachsen, oeh dog här 1611, sedan hennes
son, hertig Gustaf, redan 1 597 aflidit
på Ekolsund. I arfskiftet efter Gustaf
I tillföll Ekolsund Johau III och
ärf-des efter honom af hertig Johan af
Ö-stergötland. Konung Gustaf den Store
donerade hemmanen till Uppsala
Akademi, från hvilken de återbvttes, och
från år 1630 kom bela godset genom
byte och donation till slägten Tott, af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
