- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Andra Bandet. C-F /
255

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engsö, eller Ängsö - Engsö

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig, sägas begagnat läderbåtar, sooi de
hopvecklade och medförde uti sina
gömslen i bergshålorna.» Uti ett berg på
ön trätfas s. k. Engsö-granater,
bestående at’ kiselsyrad lerjord och
kiselsy-rad jernoxidul-mauganoxidul af
trape-zoidal-dodekaëdrisk form, med mörkröd,
i violett dragande färg. På öns strand
märkes äfven en stor jättegryta, kallad
Ryssby gryta; den runda sten, som man
förmodar hafva ursvarfvat denna
jättegryta, förvaras i kyrkan. Åtskilliga
märken, som afse Mälarens vattenstånd
vid olika tider, finnas inhuggua i
klipporna på öns stränder. — Adress:
Enköping.

Engsö. Gods uti ofvannämda
socken, hvilket, utom ön af samma namn,
3 mantal frälsesäteri, 4% rå och rör
samt 11 1/4 mantal frälse, har
underlydande SVg mantal i Björksta, 1 mant.
med qvaru i Sevalla samt 4x/4 mant. i
Kungsåra. Öns och godsets häfder
begynna med uppförandet af det s. k.
Engsö Hus, ty, heter det, »på denna
gård hafver fordom varit ett fast huus,
ståendes ined sina murar och grafvar
omkring; men uti kon. Gustaf den
Förstes tid blef det förlamat och
nedsku-tit, efter detta innehades af riksrådet
Knut Bengsson Sparre, som sig emot
kou. Gustaf uplade.» Men tiileu, då
»Engsö» eller »Engzöö Hus» först
uppfördes, är icke heller bekant. Deu
äldsta kända egaren till ön har varit herr
Maguus Gregersson Liiraa till Arnö och
Grönsö, Svea Kikes råd och lagman i
^Vestmanland omkring är 1 282. Herr
Magnus’ far, Greger Knutsson till
Sa-lesta och Arnö, skref sig sjelf »Jarlens
son», emedan hans lär var Knut Jarl,
eu sou af Håkan Jarl i Östergötland,
som lefde i Sverker Carlssons tid och
år 1217 var på förslag att väljas till
Norges konung. Huruvida hr Maguus
fått godset genom arf, köp eller
förläning, är obekant; men den tiden var
ön icke så stor som nu, emedau
Mälarens vatten dä skall hafva stått 9
alnar högre än nu. Efter herr Magnus
Gregersson innehades Eugsö af
hertigarne Erik och Waldemar, kon.
Magnus Ladulås’ söner, hvilka år 1307, die
b. Barnabæ Apost., uppläto godset åt
drotset Ambjörn Sixtensson (Sparre) till
Tofta, Göksholm och Salestad i
vedergällning för de försträekniugar han gjort
hertigarne under deras krig mot sin
bror konung Birger. Gården innehades
sedan af drotset Nils Ambjörnsson, som
blef stamfader för Oxeustjernorna af
Salestad derigenom, att hau upptog sitt
mödernevapen, af deu utdöda grenen
Oxenstjerna till Langarum. År 1360
ärfdes Engsö af herr Nils Ambjörnssons
dotter, fru Ingeborg, gift med
riksrådet och marsken herr Sten Thuresson
Bjelke. Deras son, riksrådet och
lagmannen i Westmanland, Sten Stensson
Bjelke, gick 1395 i Wadstena kloster;
men af honom köpte eller tillbytte sig
herr Ulf Bengtsson till Hjulstad och
Lagmatisö Engsö gods år 1404.
Derigenom kom gården ifrån Bjelke- till
Sparre-ätten och tillhörde efter Ulf
Bengtsson hans son, riksrådet och
riddaren Fader Ulfsson (omkring 1435),
som tillika med sin fru, Elin
Nilsdotter Natt och Dag, ligger begrafven vid
sakristi-dörren i Engsö kyrka. Gården
ärfdes af hans son, riksrådet Bengt
Fa-dersson, gift med Hillevi Brahe (af
Danska Brahe-ätten) och begrafven i
kyrkans chor. Omkring år 1520
innehades gården af riksrådet Knut
Bengtsson Sparre, under hvars tid »Engsö
Hus» blef »förlamat och nedskutit» af
Gustaf Wasa. Herr Knut dog 1522,
och som hans söner, Bengt, Erik och
Knut, redan aflidit, tillföll godset hans
dotter Hillevi, gift med lagmannen och
amiralen Arvid Trolle, en bland de
herrar af ridderskapet, som underskrefvo
1544:års arf-förening; Trolle dog 1549
och ligger begrafven i kyrkans chor;
efter honom ärfdes gården af hans
dotter, Elsa, gift först med en Dansk
riddare, hr Johan Skouggaard, sedan med
Arvid Gabrielssou Oxenstjerna till
A-spenäs, rikskanslern Axel Oxenstjernas
lärbror. Hon var barnlös i bägge sina
äktenskap, hvarföre Eugsö ärfdes af
hennes yngre syster, Anna Arvidsdotter
Trolle, först barnlöst gift med Kuut
Haraldsson Soop, sedan med Låge
Axelssou Posse till Aspenäs, genom
hvilken godset öfvergick till ätten Posse
och innehades först af herr Arvid
Lagersson Posse och sedan af dennes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:47:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/2/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free