- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Andra Bandet. C-F /
267

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eriksberg - Eriksberg - Eriksberg - Eriksholm - Eriks Kapell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Eriksberg. Två mantal skatte i
Åryd socken och Bräkne härad af
Blekinge län, taxerade till 20,000 rdr bko,
tillhörde år 1858 landtbrukaren J. P.
Johnsson, som dessutom innehade
Drags-ö och ett till gården hörande tegelbruk,
jemte åtskilliga hemmansdelar i
Hella-ryds socken, alltsammans taxeradt till
26,7 50 rdr banko. — Gården har
förut hetat Mara och bebyggdes först af
schoutbyuachten Ankargrip. Den blef
sedan säteri och fick sitt nuvarande
namn af generalguvernören grefve Erik
Ruuth, som innehade densamma omkr.
år 1790.

Eriksberg. Nedlagdt kopparverk i
Neder-Calix socken af Vesterbottens län,
2 1/4 mil nordost från kyrkan. Hülphers
berättar, att »något malmbrott har här
varit bekant på 1690-talet, men sedan
blifvit ödelagdt genom olyckshändelser,
och att det 1769 upptogs på nytt af
några sockenbor samt drefs en tid
genom ett bolag om 30 lotter.» Bolaget
gjorde åtskilliga anläggningar, men fick
icke synnerligt mycket koppar (första
profsmältningen år 1770 gaf 2 sk&),
hvarpå man efter åtskilliga mindre
lönande försök och uppkomna tvistigheter
upphörde med arbetet. I
Lappträsk-och Talltjärnberget i samma socken
skall man också hafva funnit
kopparmalm.

Eriksberg. Timmermans-Ordens
egendom vid Träsket i Ladugårdslands
församling inom Stockholms stad, först
bebyggd år 1669 af en rådman Horner
och inköpt af Orden den 6 Mars 1788
för 5,633 rdr 16 sk. spec. Egendomen
består af Ordenshuset, i hvilket äfven
det af Orden år 1796, på Gustaf IV
Adolfs myndighetsdag, inrättade
Hospitalet, som 1857 hade 12
underhållsta-gare, är inrymdt. På Eriksberg befanns
fordom en liten theater, der smärre
stycken uppfördes, men hvarom inga
närmare uppgifter förefinnas.

Eriksholm. Lägenhet i Tjärstad
socken och Kinds härad af Östergötlands
län, vid Hallsta-ån, anmärkningsvärd
derföre, att stället först blifvit uppröjdt
och bebygdt af den bekanta Erik
Tuneld, författaren till den första
utförligare geographiska beskrifningen öfver
Sverige. En af hans vänner skref om
denna uppodling följande »poetiska vers»:

»Ar 46 var här rätt stygdt;
Ar 47 ett hus först bygdt:
Ar 48 gräft och plöjt;
Ar 51 på Mugghult röjt;
Ar 52 väg, bro och damm;
Ar 53 nu herrgårds-stam;
Ar 54 trädgårds skick;
Då Eriksholm sin Madur fick;
Se’n herrgård, gärden, ängar, fält,
Till landtbruk, skötsel, odlat, stält.«

Här dog Tuneld den 3 April 1788.
Stället innehades sedan af rusthållaren
Samuel Nilsson i Håkantorp, som lät
det alldeles förfalla; det har likväl
blifvit åter ordnadt af O. W. Molin, egare
185 5. — I Tunelds Geographi’
berättas, att vid Eriksholm »synas åtskilliga
s. k. vargfjät och andra märken i en
stor jordfast sten; under en annan, der
bredvid, är en håla eller kula, i
hvilken menniskor fordom haft tillhåll, den
tid de hedniska Göter, såsom Jornandes
säger, inhabitabant excisis rupibus.» —
År 18 57 anlades här ett
manufakturverk.

Eriks Kapell. Uti det äldre
Uppsala omnämnas tvänne sådana. Det
ena var uppfördt af trä inuti Uppsala
domkyrka, mellan högchoret och vestra
dörren, och deruti förvarades konung
Eriks Skrin, tilldess domkyrkan blifvit
fullbordad, då skrinet iusattes i
högchoret och kapellet borttogs. — Ett
annat St. Eriks kapell var beläget
nedanför Trefaldighetskyrkan, söder om
det nuvarande Riddartorget, under
hvilket, likasom under de närgränsande
tomterna, det ännu skall finnas hvalf,
som tillhört kapellet. Det började
byggas 1271 eller 1291 af trä, men
uppfördes omkring 1334 af tegel, på
bekostnad af kaniken, magister Arnerus,
som der skall hafva inrättat en
præ-benda med vederbörliga inkomster.
Detta kapell afbrann åren 1473 och
1572 samt stod sedan länge utan tak.
Enkedrottning Christina skänkte
visserligen år 1632 till akademien 10,000
daler för att återuppbygga kapellet,
hvarjemte det skulle inredas till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:47:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/2/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free