Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eskilstuna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
år 1659 och sin egen domstol under
en justitiarie. Ar 1664 hade staden
42:dra rummet bland rikets städer, och
på dess signet, som föreställer ett städ
med en derutöfver utsträckt arm med
slägga i handen, läses årtalet 1665.
Staden sträckte sig likväl ännu endast
på östra sidan om ån, söder ut från
slottet och den fordna platsen för
klostret; manufakturi-inrättningarne
utgjorde ett eget helt för sig inom
vestra landsförsamlingen. På den till dem
hörande och till stor del obegagnade
jorden på åns vestra strand nedsatte
sig imellertid efter band en del
stadsboer och grundlade den så kallade
Nystaden, och fastän manufakturverkets
egare väckte rättegång om de sålunda
intagna tomterna, fingo dock
stadsboerna genom förlikning (vid 1756:års
riksdag) behålla hvad de bebyggt. Ar
1771 grundlade Adolf Fredrik
ytterligare cn tredje stadsdel, den s. k.
Fristaden, der jern-, stål- och
metall-arbetare tillätos nedsätta sig och, utan
förbehåll af genomgångna läroår, idka sitt
yrke, mot skyldighet att en verkstad
skulle finnas i hvarje gård. För att
skaffa tillräckligt utrymme, köpte
kronan jord från manufakturverket, tillika
med verkstäder, en knipphammare,
Flackersta hemman, m. m. Uti justitiemål
lydde fristaden under gamla stadens
magistrat, som från år 1677 till slutet
af 17 00-talet hade gemensam
borgmästare med Thorshälla; i allt annat
lydde fristaden under en der boende, för
bela riket gemensam direktör för
fin- och svartsmidet, vid hvars sida 1799
ställdes en ordningsman, bägge under
öfverinseende af Kommers-kollegium,
hvilket med denna uppsigt fortfor till
år 1824. Då tillsattes en direktion,
ehuru de bägge ofvannämda
tjenstemännen bibehöllos, och åt direktören
uppdrogs derjemte uppsigten öfver Carl
Gustafs Stads gevärsfaktori. Ar 1833
indrogs ordningsmanstjensten, bela
staden förenades under en gemensam
styrelse af borgmästare och rådmän, och
gamla staden fick fristads-privilegier,
dock utan förbindelse att hafva
verkstad i hvarje gård.
Det nuvarande Eskilstuna består
sålunda af tre delar, öster om ån Gamla
Staden och vester om ån Nya Staden
och Fristaden. Efter de förändringar,
som det hela i sednare tider undergått,
är Eskilstuna nu en ordentligt och
reguliert byggd stad, om ock föga mer
prydlig än de öfriga Svenska
småstäderna af samma betydenhet. Staden
är i alla fall för närvarande den
största af Södermanlands städer, och dess
folkmängd har alltjemt ökat sig. Ar
1772 hade hela staden 727 invånare;
år 1810 hade dessas antal ökat sig till
1,855, år 1840 till 3,260, år 1850 till
3,961 och år 1858 till 4,394 personer.
På östra sidan om ån framlöper dsn
s. k. Gamla Stadsgatan genom
sydligaste delen af Gamla Staden, går vidare
genom den större och bredare delen af
samma stadsdel till Gamla Torget och
fortsättes sedan, allt i nordöstlig
rigtning, till Skinnarebron vid det fordna
slottets ruddamm och genom dess
fordna trädgård, som nu blifvit upplåten
till stadens utvidgning. En och annan
kort gränd går ned till ån eller åt
motsatta sidan. Vid torgets östra sida
ligger rådhuset och det i sammanhang
dermed byggda cellfängelset; på den
nya stadsplatsen ligger’ Rekarnes
lasarett och en begrafningsplats, anlagd år
1834. Derinvid synas ruiner af
slottet. Åt nordost fortsättes Stadsgatan
af landsvägen åt Strengnäs och
Stockholm. Ät norr vidtager Fristadens nya
utrymme, med platser för två torg, ett
längst i söder och ett i midten vid ån,
samt för kyrka vid det sistnämda
torgets östra sida. Hufvudgatan på åns
vestra sida är Kungsgatan, som från
Stora Bron går midt igenom Nystaden
och Fristaden samt vid gränsen dem
imellan afskäres af ett torg, vid hvars
Östra sida borgmästarens boställe är
beläget, och midt på hvilket befinnes en
minnesvård öfver Sven Rinman, död år
1792 såsom direktör öfver Fristaden.
Den äldsta gatan i denna del af
staden är Kronhusgatan, der flera i
Rademachers tid byggda hus qvarstå och
hafva sina gaflar vända åt gatan; vid
deuna gata ligga flickskolan och,
längre bort, -fattighuset och
arbetsinrättningen. Längre bort i norr vidtager
Carl Gustafs Stads område; men på en
holme, der dess verkstäder ligga, finnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
