- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Andra Bandet. C-F /
293

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falsterbo - Falsterbo Ref - Falu Bergslag och Grufva - Falu Bergslags Enskilda Verk - Falu Kungsgård, eller Noret - Falun

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bruket och gården assessorskan
Liljenstol-pe, på 1830-talet öfverstlöjtnant
Montgomery. Nuvarande egaren är
brukspatronen och riddaren J. Tillberg, som
eger Falsterbo gård om 1 man t. skatte,
taxerad till 3,5 5 0 rdr banko, Falsterbo
bruk med tillverkning af 1,072 sk®
17 l® stångjern, och Bolhults masugn,
taxerade till 36,325 rdr bko, en mjöl
qvarn med 4 par stenar, 2 sågqvaruar
med 2 ramar, 1 dito med 1 ram samt
dessutom uti samma socken hemman,
qvarnar och sågar, tillika med bruket
taxerade till 15 1,700 rdr bko.

Falsterbo Ref. Det bekanta och för
seglare farliga refvet vid Falsterbo
sträcker sig en mil ut i hafvet, men har
sedan 1843 en lentile-fyr, som synes
hela 6 mil ut till hafs, och derjemte
utlägges sedan 184 4 här ett fyrskepp,
genom hvilka åtgärder strandningar
blifvit ansenligt mer sällsynta än förut.
Före 18 43 fanns här blott en kolfyr.
Om sjöslaget vid Falsterbo ref, se
Falsterbo stad.

Falu Bergslag och Grufva. Se Stora
Kopparberget.


Falu Bergslags Enskilda Verk. Stora
Kopparbergs Bergslag består af ett
bolag, deladt uti 1,200 lotter eller s. k.
fjerdeparter. Ursprungligen egde
Bergslaget endast Stora Kopparbergs Grufva;
men efter band hafva de s. k. Enskilda
Verken, d. v. s. åtskilliga bruk,
inrättningar och egendomar utom Grufvan,
tillkommit dels genom köp, dels genom
anläggningar. Med en tolfhundradel i
grufvan eller en s. k. »fjerdepart» följer
oskiljaktigt en tolfhundradel i de
»Enskilda Verken», hvilka sistnämda hafva
sin särskilda styrelse, skiljd från
huf-vudverkets eller Stora Kopparbergs
Gruf-vas, ehuru bägge styrelserna hafva
samma principaler. Dessa »Enskilda Verk»
äro: Svartnäs jernverk, — Ägs
masugn, — Vintjerns grufvor, — Korså
jernbruk, — Noraå jernbruk, — Janså
masugn, — Löfsjö masugn, —
Lindesnäs jernbruk, — Atidersforss bruk, —
Eriksforss bruk i Jema socken af
Kopparbergs län, vid Wanån, anlagdt 1837,
men åter nedlagdt 185 3, hvarefter
stället blifvit anslaget till boställe åt Falu
Bolags forstman i Vester-Dals distrikt,
— Snöå jernbruk, — Johannisholins
glas- och jernbruk, — Falu
Sva/vel-Vitriol- och Rödfärgs-verk, — Konung
Gustaf III:s Silfververk, — Limå
jernverk — och Laxsjö masugn, hvarom
närmare på vederbörliga ställen.

Falu Kungsgård, eller Noret, belägen
icke långt från staden Falun, har varit
säte för höfdingarne i Dalarne; meu
byggnaden är längesedan nedtagen. Ar
1621 egdes Noret af en rik
bergs-adelsman, Christopher Olofsson, som adlades
af Gustaf den Store och i orten
allmänt kallades Gyllenknoster.
Kungsgården är för närvarande anslagen åt
landshöfdingen på hans lön.

Falun. Landskapet Dalarnes
hufvudstad, belägen vid 65° 35’ nordl. br.,
23 mil från Stockholm, mellan sjöarna
Warpan och Runn, är såsom stad
alldeles icke gammal, men deremot
urgammal som handels- och
marknadsplats. Namnet skrefs i fordna tider på
flerahanda olika sätt, t. ex. Faahlan,
Falone, Fahlån, Fahlund,
Kopparbergs-Fahlun m. m. och härleder sig
sannolikt, likasom Falköpings namn, från det
gamla ordet Fala, en slättmark, och å,
emedan en sådan, som förenar de
bägge sjöarna, slingrar sig igenom den
Fala, på hvilken den nuvarande staden
är belägen. Redan Carl IX var
betänkt på att vid den gamla
marknadsplatsen anlägga en stad, för hvilken
ban skall hafva utfärdat privilegier år
1608; men planen kom icke till
verkställighet förrän år 1624, då Gustaf II
Adolf förnyade de af fadern meddelade
privilegierna, hvilka ytterligare
bekräftades 1641 af drottning Christina och
sedan af flera följande regenter. Den
sålunda anlagda stadens historia
utmärker sig icke för några synnerligen
märkvärdiga tilldragelser, fastän den i äldre
tider varit skådeplatsen för åtskilliga
sådana, för hvilka vi framdeles få
redogöra under artikeln Stora
Kopparberget. Ehuru förskonad från härjande
sjukdomar, — roströken påstås säkert
skydda staden mot pest, — har Falun
likväl varit utsatt för åtskilliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:47:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/2/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free