Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
belägen vid östra sidan af Stortorget och
uppkallad efter drottning Christina, som
år 1 635 köpte plats till densamma på
bergsmannen Maths Göranssons gård.
Grunden till kyrkan lades 1 642. och
planritningen dertill uppgjordes af
Nicodemus Tessin. Kyrkan, som invigdes
år 1 655, har 130 alnar i längd, 50 i
bredd och 30 alnar i höjd samt var
fordom försedd med ett torn af 121
alnars höjd, hvilket likväl, antändt af
åskeld, nedbrann deu 26 Juni 1711,
vid hvilket tillfälle också 6 klockor
förstördes. Det efter branden uppförda
tornet är icke så högt som det äldre,
men har ett af Polhem förfärdigadt
urverk. Altartafla!! uppsattes omkring år
1670, orgel verket, bygdt år 16 57, har
sedan blifvit repareradt. I kyrkan
finnas en mängd vapen och epitaphier,
t. ex. öfver landshöfdingarne Brandes,
Duvall och Gripenhjelm, bergsrådet Svab
m. fi. Cbristinæ församling bildar,
tilllika med Stora Kopparbergs socken, ett
regalt pastorat af l:sta klassen i Stora
Tuna kontrakt af Westerås stift.
Pastoratet, som består af 191/2 mantal
med prestgård af 3ä/192 mantal,
beboddes 1856 af 6,136 personer. Uti
stadens fasta folkskola undervisades
samma år af 1 examinerad och 6
oexaminerade lärare 153 gossar och 119
flickor, medan 70 gossar åtnjöto
undervisning i allmänt läroverk samt 4 6
gossar och 123 flickor hade enskild
undervisning, så att de skoipligtiga
barnens bela antal uppgick till 26 9 gossar
och 242 flickor.
Mariæ Magdalena eller
Kopparbergskyrkan, i dagligt tal kallad
Gammalkyrkan, länge bergslagens enda, nu
landsförsamlingens kyrka, ligger på
stadens område vid den så kallade Norra
Kyrkobacken. Hon skall vara byggd i
medlet af 15:de århundradet och lärer
hafva år 1471 blifvit invigd af biskop
Lydichinus i Westerås. Kyrkan, som
tillbyggdes åren 1656 och 1685, hade
i början midt på taket ett torn,
hvilket på midsommar-aftonen 1757
nedbrann af åskeld, hvarefter man år 1778
började att uppföra ett nytt torn, som
sammanbyggdes med kyrkan och blef
färdigt 1783. Kyrkan är rik på silfver
(öfver 1,200 lod) och har åtskilliga
epitaphier, deribland öfver Dalahöfdingen
Jöns Danielsson Svinhufvud, † 1569,
samt ståthållaren Carl Bonde, † 1600,
m. fl.
Landshöfdingbostället, ett
tvåvåningsstenhus -vid Asgatan, är bygdt år 1762
af en rådman Engström, men
ombyggdes af landshöfding Nordin, som var
länets höfding från 1790 till 1812, och
såldes af honom till kronan för 20,000
rdr bko. Residenset består af en
hufvudbyggnad med två dermed
sammanhängande flyglar, som kringsluta en
rymlig, stenlagd borggård.
Dala-höf-dingarne bodde fordom på Noret, och
man känner fogdar och höfvidsmän från
14:de århundradet ända till år 1581,
då benämningen förvandlades till
ståthållare. Mellan åren 1622 och 1634
var provinsen delad i två län;
Vester-Dalarne hörde då under Westerås län,
medan Osterdalarne och Bergslagen
utgjorde ett eget. De sammanslogos år
1634, men 1641 bildades af
Kopparbergslagen jemte Salbergs och Näsgårds
län ett landshöfdingdöme med residens
i Falun, hvaremot Vester-Dalarne,
Ve-ster-bergslagen och Säters län utgjorde
ett auuat; de förenades dock till ett
enda år 1646.
Stadens Rådhus, vid Stortorget, är
uppfördt år 1650, hufvudsakligast
genom drottning Christinas frikostighet,
men blef »förbättradt och fullbordadt
år 1749», såsom det heter i den öfver
porten anbragta inskriften. Såsom det
enda i sitt slag kallades det länge »Falu
Stenhus», likasom ortens fängelse sedan
gamla tider haft namnet »Falu Kista.»
Rådhuset har undergått flera
reparationer, sednast 1853; stadens högsta
styresman kallades i början »burgrefve»
(burggrefve), och under denne
fungerade icke mindre än 3 borgmästare.
Första burggrefven var H. M. Teet,
om-nämd 1641. Sedan 1683 hade staden
2, sedan 1720 blott en borgmästare.
Vid Stortorget ligger likaledes
Bergs-hauptmannens boställe, egentligen
uppfördt (år 1762) till magasin för
bergslagen, men sedermera tillbygdt (1807
—1819) och inredt till boställsrum och
lokaler för bergslagens direktion,
fattigvården och sparbanken, hvartill
kommer en stor saloug för allmänna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
