Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ferglanda - Ferna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tunnland, af hvilka 2,070 äro sjöar och
kärr. Utom Walbo-ån rinner igenom
socknen Lillan, som förenar sig med
den förra nära till kyrkan. Bland sjöar
nämnas Nyckelvattnet, Strandsjön,
Kroksjön, Hilliugssäters-sjön, Halvattnet samt
öfver 20 s. k. kärn. Socknens största
längd i öster och vester är l1/-»
största bredden 1 mil. Öster i socknen,
på Stigsfjället, befinnes den
betydligaste skogen; men flera hemman sakna
skog till husbehof, ehuru de flesta
hafva sådan till stängsel och bränsle, om
än icke till bustimmer. Socknen består
af 433/, mantal, med 10 qvarnar, 2
knipp- och 1 spikhammare m. m., och
beboddes på 1 840-talet af 2,235 per
söner, men hade år 1 850: 2,666 och
1856: 2,831 invånare. Socknen hade
sistnämda år ambulatorisk folkskola med
2 examinerade lärare, som undervisade
134 gossar och 130 flickor, medan 2
gossar hade enskild undervisning samt
35 gossar och 35 flickor undervisades
i hemmet. — Ferglanda modersocken
utgör, tillika med annexet Ödeborg, ett
konsistorielt pastorat af 3:dje klassen i
Vestra Dals kontrakt af Carlstads stift.
Hela pastoratet består af 5 9Vg
förmedlade mantal med 1 mantal prestgård
samt vederlag, tillika med Torps
pastorat i samma kontrakt, af 81/.. tunnor.
Pastoratets hela befolkning uppgick år
1856 till 4,073 personer. Kyrkan,
belägen 15 mil från Carlstad, 3Vg mil
från Wenersborg och Uddevalla, är af
sten, utan torn och sakristia, från
påfviska tiden, men sedan tillbyggd tvänne
gångei. Flera adliga vapen, som
hängde på väggarna, borttogo3 vid en
reparation år 1785; i choret ligger
majoren Lars Fahneskiöld begrafven, och på
kyrkogården har Eydingsvärdska ätten
sin graf. På östra yttre kyrkogafveln
sitter en inmurad grafsten öfver
prosten Johan Bergman. På prestgården
föddes 1795 öfverste Berndt v.
Schinkel, adlad 1840 och son af
kyrkoher-deu härstädes Bengt Bergman, som
afled 1801. — Af hemmanen i socknen
har kon. Gustaf Wasa egt nuvarande
militiebostället Wrine och säteriet Östra
Stigen, bägge om ett belt mantal;
Lignell uppgifver (Beskrifn. öfver Dal, I,
sid. 424), »att konungen tog dessa hem-
man af kyrkoherden Lars Ingonis i
Flo-by, Skaraborgs län, som af
kammarskrifvaren Jöns Månsson angafs att icke
vara nyttig der i landsändan.» — Af
fornlemningar inom socknen uppgifver
samma författare s. k. hällekistor vid
Skriketorp och Baggetorp, ett »stenrör»
vid Homtveten och 2 vid Baggetorp,
156 ättehögar, deraf 7 0 vid Wrine, 4
»stenbanor» vid Hilliugssäter, glesa
sten-rader med åtskiljda stenar, kallade
»Grytfötterna», m. m. — Adress:
Wenersborg.
Ferna. Landt- och bruks-egendom
i Gunilbo socken och Skinnskattebergs
härad af Westerås län, belägen vid Öfra
Feruasjöns utlopp, är en gammal gård,
ursprungligen grundad på 1/4 hemman
Ferna, hvilket år 1617 skänktes af kon.
Gustaf deu Store till en viss Halvar
Olsson, och som år 1797 erhöll
säterifrihet. Bruket anlades 1607, då här
fanns blott en hammare med 2 härdar.
För år 1634 uppgifves, att en nedbränd
hammare blifvit åter uppbyggd.
Egentliga anläggningen torde likväl hafva
skett mellan åren 1632 och 1640 af
kamreraren L. Abrabamssons enka E.
Widiksdotter, och 1641 privilegierades
bruket till 1,200 sk® stångjernssmide.
Bruket tillhörde då en H. Neumann
(enligt Grau: Hans Nyman), som fick
Riks-Berg-Amtets privilegium att utan
erläggande af tull få genom den 3 mil
aflägsna staden Köping föra ali säd och
alla varor, som ban behöfde för sina
arbetare; samma privilegium stadfästes
af drottning Christina år 1 6 52, då
bruket iunehades af Neumann och Abr.
Momma. At dessa meddelades
tillåtelse att förse arbetarne vid bruket med
hvad de behöfde af kläden, tyger eller
matvaror samt att med sådant betala
kolningar, körslor och materialier.
I-mellertid förbjöds ali oloflig
laudthan-del, och brukets egare skulle för den
sålunda vunna fribeten årligen till
Köpings stad, som blef lidande
derigenom, betala en s. k. recognition af 300
daler silfvermynt. Dessa förmåner
föranledde, att bruket utvidgades
ansenligt; en tredje stångjernshammare
anlades, ett ankarsmide inrättades 1678
af Jakob Renstjerua (Momma), en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
