Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fernebo - Fernebo, Vester-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid Philipstads beskrifning. Efter
denna Fernebo kyrka benämnes nu en af
annex-församlingarna till Philipstads
pastorat, nämligen Philipstads
Landsförsamling eller Fernebo. Denna socken,
belägen i Philipstads Bergslags Härad
och omgifvande staden, är
utomordentligt rik på sjöar och vatten, hvilka
intaga en areal af, efter uppgift, icke
mindre än 15,520 tunnland. Hit höra
sjöarna Yngen och Långban, Daglösen,
Låsjön, Tfansjön och Bosjön, med flera.
Sockuen består af blott 2
skattehemman, med 23 skattehyttor, 35
bergs-skattetorp, 8 kronotorp, 22
mjölqvar-nar, 7 sågqvarnar och 5 hamrar m. m.,
men beboddes icke desto mindre vid
slutet af 1840-talet af 4,510 personer
och hade 1850: 5,125, 1856: 5,458
invånare. Efter digerdöden skola på
hela Wärmlands Berg icke mer än 4
personer hafva varit qvarlefvande, och
Fernow tror, att den sedermera
inflyttade befolkningen bestått af Tyskar
och Finnar, emedan de äldsta slägterna
i Bergslagen räkna sig härstamma från
sådana. Han menar, att invånarne i
^Vestmanlands och Gestriklands
Fernebo likaledes härstamma från Tyskar,
sannolikast Sachser, hvilka efter sitt
fädernesland uppnämt flera orter och
vattendrag (Sax-ån, Saxhytta, Saxknuten
m. fl.), och att de kallat sina bostäder
Fernebo, af det Tyska ordet Ferne,
med anledning af deras från hvarandra
afskiljda lägen. — Den folkrika
socknen hade 1856 både fast och
ambulatorisk folkskola med tillsammans 6
examinerade lärare, hvilka undervisade i
fasta skolan 107 gossar och 81 flickor,
i den ambulatoriska 242 gossar och
194 flickor, medan 3 gossar bivistade
allmänt läroverk, 1 flicka hade enskild
undervisning och 147 gossar samt 201
flickor undervisades i hemmet. —
Fernebo socken är, som ofvan nämdes,
annex till Philipstads regala pastorat af
2:dra klassen i Nyeds kontrakt af
Carlstads stift och begagnar till sin
gudstjenst stadens kyrka. — Inom socknen
ligga Persbergs och Långbatis grufvor
och talrika hyttor samt hamrar, hvilka
vi på deras ställen få tillfälle att
närmare beskrifva. — Adress: Philipstad.
Fernebo, Vester-. Socken i
Wagnsbro härad af Westmanlands län,
upptager hela häradet, med undantag af
5 11/16 mant., som tillhöra Karbennings
socken. Arealen uppgifves till 64,476
tunnland, af hvilka 3,860 äro sjöar och
kärr. Socknen genomflytes af Svart-ån,
här kallad Wagus-ån, som kommer från
Karbenuiug genom Långsjön, går
söderut till Höreude-sjön, väuder sig
sedan åt vester, mottager ett
mång-gre-nigt tillflöde från By- och La-sjöarna
m. fl. i norr, ett annat från Hansjön,
Gersjön och Gergen i söder samt flyter
genom ansenliga träsk, der den åter
vänder sig åt söder, tills den genom
Fläckebosjön går ut ur socknen. Åns
breda och sidläuda dalgång omgifves
af vidsträckta slätter, hvilka icke alltid
äro bördiga; i nordvest och sydvest är
socknen bergländig, men tillika kärrig.
I norr framstryker den breda
Långheden och i öster ett sydligt utskott
deraf, Salboheden. Utåt socknens gränser
ligga talrika småsjöar med aflopp till
de angränsande socknarna. Bådande
jordmånen i de bättre bygderna är lera,
eljest moss- eller sand- och mojord.
Åkerbruket är knappt tillräckligt för
ortens behof; jemte detsamma idkas
boskapsskötsel, kolning, tjärbränning,
något bergsbruk, linne- och mattväfveri
samt forsling af varor. Jernbruken äro
föga betydande. Socknen, som består
af 1 033/4 hemman (af hvilka 3 tillhöra
Norbergs Bergslag), med 3 skatteängar,
2 mjölqvaruar, 16 husbehofsqvarnar, 3
sågqvarnar, m. m., beboddes 1840 af
3,088 personer, men hade 1850: 3,339
och 1856: 3,578 invånare.
Vester-Fernebo socken hade sistnämda år både
fast och ambulatorisk skola med 1
examinerad och 3 oexaminerade lärare. I
fasta skolan undervisades 34 gossar och
7 flickor, i den ambulatoriska 95
gossar och 81 flickor; 4 gossar bivistade
allmänt läroverk; 131 gossar och 156
flickor undervisades i hemmet. — På
1300-talet förekommer socknen under
namnet Ferneboda, och från denna tid
känner man en eller annan kyrkoherde;
de öfriga äro kända från början af 16:de
seklet och kaplaner från slutet af
samma århundrade. Ända till nyare tider
har Karbenning hört hit, tills det 1813
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
