Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finspång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sveriges praktfullaste herresäten, hade
år 1563 fem äboer och blef, tillika med
samtliga kronohemmanen i häradets sju
socknar och i Wreta Klosters socken,
förlänad till hertig Johan, sedan kon.
Johan III, hvaraf benämningen
Finspångs Län uppkommit. Redan på 1
500-talet lär ett bruk här hafva blifvit
an-lagdt for kronans räkning till gjutning
af stycken och kulor: men detta bruk
bestod omkring år 1618 af en
bergs-mansmasugn och några sinå
osmunds-hamrar, allt i dåligt skick. Det blef
då, tillika med hela Finspångs län,
upplåtet på arrende till Louis de Geer den
Äldre, född i Lüttich d. 17 November
1 587 och död i Amsterdam den 19
Juni 16 52. Arrendet afslöts först den
14 Aug. 1618 i Wilhelm de Besches
namn, och denne erhöll den 12 Okt.
1619 arrende-kontrakt eller öppet bref
på arrendet af kou. Gustaf II Adolph;
men år 1641 köpte de Geer sjelf
bruket i afräkning pä fordringar hos
kronan och fick stadfästelse på köpet år
16 16. Han introducerades år 164 1 på
Svenska Riddarhuset. När drottning
Christina blifvit myndig, utverkade han
sig hennes fastebref på godset och
erhöll detta bref, dateradt den 30 Juni
1 646. Efter Louis de Geer den Äldre
kom Finspång till hans son, assessorn
m. m. Louis de Geer den Yngre, född
i Amsterdam den 24 Juni 1 64 2, som
1668 lade grunden till den storartade
slottsbyggnaden. Han förblef i oqvald
besittning af egendomen till 1 685, då
den förklarades underkastad reduktion;
en del hemman blefvo verkligen
indragna, och det sattes i fråga att förvandla
sjelfva bufvudgården till öfversteboställe.
Carl XI tog sjelf stället i ögonsigte,
och med anledning af de stora
kostnader, som blifvit nedlagda på
egendomen, samt af omöjligheten att skilja
gården och bruket från hvarandra, blef-
slutligen de Geerska arfvingarne
forsas. ’e om besittningsrätten genom ett
den 2- Juni 1 689 uppgjordt
arrendekontrakt, enligt hvilket för evärdeliga
tider 600 <. aler silfvermynt årligen skola
erläggas i strömsafrad. Endast af
denna anledt ug kallas Finspåug ännu för
kronobri Gården kallas år 16 83 två
mantal iäteri med ett afhyst Ingestorp;
1 687 bestod den af 1ty, mantal krono,
Vo arf och eget, bägge säteri, med 1
mantal ladugård Ofversäter. Sedermera
hafva flerfaldiga förändringar inträffat.
Hufvudgården med dertill hörande
innehades efter den yngre Louis de Geer,
som dog på Finspång 1 695, af hans
son Johan Jakob de Geer, död 17 38,
deunes son, öfver-iutendenten Louis de
Geer († 1 7 58), som uppförde flyglarna
till slottet, vidare af hans son, friherre
Johan Jakob de Geer († 1809) hans
son, hofmarskalken Gerhard de Geer,
och magi n, hans exc. grefve Gustaf af
Wetterstedt, gift med Aurora de Geer;
1853 egdes godset af grefvarne Nils
och August Gyldenstolpe samt deras
systerdöttrar fru friherrinnan
Leijonhufvud och fröken Troil, dels genom arf,
dels genom köp; sedan af brukspatron
C. Ekman. Vid deras tillträde till
egendomen voro verkstäderna i
bristfälligt skick, men hafva småningom,
synnerligast under sednare åren, blifvit
iståndsatta och tillökade. De bestodo
1 85 5 af en masugn, uppsatt af
huggen granit, en rostugn och en ny gas-1
rostugn, en verkstad för kanoners
svarfning och bearbetning, innehållande 2
svarfstolar, 6 borrstolar, tappsvarf och
hyfvelmaschin, samt mechanisk verkstad •;
med flera svarfstolar, borrstolar,
gäng-maschin och hyfvelmaschin,
modellverkstad och klensmedjör, m. m.; gjuteri;
stångjerns-smedja, uppsatt år 185 1,
innehållande puddel-ugn, 3
Lancashire-smälthärdar och 3 vällugnar med 7
hamrar samt ett valsverk för tillverk-1
ning af stångjern, mindre plåtar ochn
rails. Af kanoner tillverkas här årli-[
gen omkring 2,000 sk&, af mechaniskt^
gjutgods 1,500, af stångjern omkring^
1 2,000 skbb, de underlydande brukens
tillverkning inberäknad. Det till allt i
detta erforderliga tackjernet tillverkas <
till största delen pä stället; eu dei kö-»
pes från Nora Bergslag och andra stal- j
len, och eu del jern för gjuteriet tages:,
från Småland. Malm till
tackjerustill-verkningen hemtas ur egna grufvor,
nämligen hälften i Järna grufvor, liälf-|
ten i Förola grufvor i Södermanland,:
hälften i Stenebo grufvor i Småland;
och 3/4 i Rulleruius grufvor i Börrums
kapell af Hammarkinds härad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
