- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Andra Bandet. C-F /
350

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkärna - Folkeslunda - Folkström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Folkärna. Modersocken i Folkärna
(Folkare) härad af NäsgSrdsläns fögderi
och Stora Kopparbergs län, omkring
Dalelfven, som här börjar att utvidga
sig till fjärdar, uppgifves hafva en areal
af 43,786 tunnland. Af sjöar finnas
inom socknen icke mindre än 40
stycken; den största ibland dem är sjön
Bäsingen, 23 5 fot öfver hafvet, 3/4 mil
lång och ty4 roü bred, egentligen eu
utvidgning af Dalelfven. Åtskilliga
bland bergen i socknen äro tämligen
höga, och bland dessa nämnes
Helgeberget i socknens nordliga del, der
enligt sägnen fordom funnits en ättestupa.
Jordbruk är nu hufvudnäringen, och
blott ett par bergsmanshamrar finnas
inom socknen, som likväl sannolikt
fordom haft större jernhandtering,
hvilket antydes af de många nedlagda
hyttorna samt äfven af socknens signet,
hammare och tång, liggande i kors.
Socknen består af 65*/4 mantal, deraf
521/208 rnantal boställen, var 1857
uppskattad till 303,675 rdr bko och
beboddes 1840 af 2,92i, 1 850 af 2,955
och 1856 af 3,13 2 invånare. Socknen
hade sistnämda år både fast och
ambulatorisk folkskola med 1 examinerad
och 4 oexaminerade lärare, utoin
klockaren. I fasta skolan undervisades 39
gossar och 28 flickor, i den
arabulato-riska 104 gossar och 84 flickor,
medan 2 gossar bivistade allmänt läroverk,
1 flicka hade enskild undervisning och
4 8 gossar samt 83 flickor undervisades
i hemmet. — Folkärna socken, fordom
kailad Folkir, Folkyrio, Folkerne m. m.,
utgör ensam ett konsistorielt pastorat
af 2:dru klassen i Hedemora kontrakt
af Westerås stift. Prestgården består
af 11/8 mantal. Kyrkan, 7 mil från
Westerås o th 2 mil från Hedemora,
ligger vid sjön Bäsingen och är ganska
gammal, ehuru hennes ålder icke kau
med bestämdhet uppgifvas. Af ett
biskop Matthiæ bref från år 1378 ser
man, att kyrkan då nyligen nedbrunnit,
hvarföre biskopen uppmanar till gåfvor
för hennes återuppbyggande. Ar 1637
förökades kyrkan åt öster; sedermera
har hon undergått åtskilliga smärre
reparationer. — Bland gårdar i socknen
nämnas Ön, vid Dalelf ven, och
Kungsgården, f. d. öfverstlöjtnauts-boställe,
anslaget åt chefen för Westmanlands
regimente. I Folkärna socken ligger
Brunbäck med det bekanta färjstället
öfver Dalelfven, som här kallas
Brun-biicks elf (se Brunbäcks färja). — Vid
Knutsbro grufva i denna socken brötos
(1 858) 1,549 sk® jernraalm. — Adress:
Avesta.

Folkeslunda. By uti Långlöts
socken och Runstens härad på Öland,
bekant genom ett derstädes befintligt
fornminne. Ett litet stycke söderut från
Långlöts kyrka ligger här uti byns
gärde på en sten- eller grushög en stor
klotrund sten af 9V2 alnars omkrets.
Högen har varit en planerad ättehög
med fotkedja, och stenen, som är slät,
anses hafva tjenat till offerbord. Den
har två borrade hål, och om densamma
berättas, att »en jätte, vid namn
Walter, och hans hustru beslutit att taga
reda på, hvar midten vore på Öland, i
hvilken afsigt jättinnan gick till öns
norra udde, men jätten sjelf till den
södra, hvarefter de skulle från bägge
rndarna kasta stenar, hvilka borde falla
ned midt på landet.» »Då kastade
heller slungade hon först dän små sten,
i förstnämda rör är, och ban den
trin-de stenen, hvilken hafver så kommit
mitt ofvan på röret, Och de små hölen
på be:te sten skall vara efter fingren,
där han hållit hadhe med
fingerändarna, hvilka hol skinbarligen synas,
såsom det vore efter finger så blefvet
eller huggit, Sammaledes är ock sjelfva
stenen trinder som han vore af villia
så huggin och tillgjordh. Sålunda säg3
denna stenen vara ditkommin, och är
ett visst raärkie, att det skall vara mitt
å landet. Item, sades, att stenen hafver
varit afvältrat och åter dijtkommen,
ingen vet huru.» Allmogen tillägger, att
en jättinna kastat stenen med önskan,
att den måtte träffa Runstens kyrka,
så vida hon låge på norra sidan om
landets mellersta del; men annars
borde stenen falla ned midt på landet,
hvilket den också gjorde och skonade
således kyrkan.

Folkström. Jernbruk i Hellestads
socken och Finspångs Läns Härad af
Östergötlands län, n. n, v. från socknens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:59:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/hgsl/2/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free