Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Foss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hon ombyggdes, ehuru sidomurarne
sannolikt tillhöra den Fors kyrka (i
forn-sagorna förekommer orten ofta under
namnet Fors), som nämnes af
Sturleson redan vid år 1157. I det inre är
kyrkan belt enkel, om man undantager
det af finpolerad tfilgsten förfärdigade
altarbordet, som troligen fordom
uppburit ett i kyrkan förvaradt crucifix,
mästerligt skuret i ek, och med hvars
förfärdigande en förrymd dödsfånge,
som uppehållit sig i en bergshåla,
kallad Reors Stuga, på Skulevik uti Håby
socken, skall hafva köpt sig nåd.
Derjemte förvaras i kyrkan ett mindre
me-tall-crucifix samt en madonnabild af
trä, bägge delarne katholska
antiqvite-ter. Bakom altaret ligger en gammal
grafsten med den uthuggna bilden af
en qvinna och, enligt Holmbergs
läsning af inskriften, förvarande stoftet af
lagmannens i Wiken, Thore
Symunarsons, bustiu. Bland allmogen
bibehåller sig ännu fornsägnen om Norska
konungen Osten Haraldssons dråp, som
timade i Foss år 1157, och om
hvilken händelse Sturleson förtäljer, att
»liket blef fördt till Fors och stod om
natten under backen, söder om kyrkan.
Konungen begrofs i Fors kyrka, och
hans lägerstad är midt på kyrkogolfvet;
öfver grafven breddes en med fransar
prydd matta, och han ansågs sedan
som helig. Der han blef aflifvad, och
hans blod rann ned på jorden, sprang
en källa upp, och en annan under
backen, hvarest hans lik stod under
natten. Af dessa bägge källor trodde
många sig fått bot för sina bräckligheter,
och Wikvärjarne berätta, att många
järtecken skedde på kung Ostens graf,
tilldess hans fiender orenade den ined
en soppa, sora var kokad på hundkött.»
Bägge källorna finnas ännu, och bägge
hafva de till våra dagar varit
offerkällor. Den ena, sora är kringbyggd och
har ett förträffligt vatten, kallas ömsom
St. Östens och ömsom Helga Korskällan
och är belägen under eu kulle, som,
till minne af konungens afrättning
derstädes, ännu kallas Galgaberget. Den
andra källan, kallad Skåren eller
Skår-källa, befinnes verkligen under backen
sydvest från kyrkan. Nära invid
denna källa ligger uti åkern en fyra alnar
lång sten, icke olik ett lik-kistlock, och
på hvilken Östens döda kropp skall
hafva blifvit upplagd under
begrafnings-tillrustningarna. Efter grafven finnes,
med anledning af kyrkans ombyggnad,
nu icke någon lemning; men ännu i
början af 170O-talet funnos på gången
i Foss’ kyrka murade grafvar, ur
hvilka en stark vällukt doftade, då de
öppnades, samt i hvilka man fann
försilf-rade metall-erucifix och stycken af
förgyllda ek-kistor, må hända lemningar
efter kungagriften. — Bland
fornlemningar förekomma i denna socken
hällristningar på Tungenäset, på gården
Lökebergs egor, der den största
ristningen, kallad Skeppshällarne, är i
olikhet med alla andra anbragt i en helt
skroflig klippa. Ristningen består af
några orediga figurer, fotsulor, sköldar
och 36 skepp, af hvilka flera hafva
runda öfverbyggnader: ett skepp har i
seglets ställe eu granruska. Vid
torpet Hällen, vid Fålungeberget och på
Stahla egor skola äfven finnas
hällristningar, — ett slag af fornlemningar,
som här i socknen hafva sin gräns mot
söder. — På Stora Foss’ egor och i
Bergs utmark har varit en större
grift-plats, af hvars många högar blott 9
återstå; den största af dessa kallas
Spelehögen, emedan, enligt folksagan,
man ur denna hög om nätterna hört
en musik, som ljusat de
förbivandrande så, att de lyssnat derpå ända
tilldess solen rann upp, då ljuden
tystnade. Mindre grafkullar finnas på
Gär-viks utmark, på Borreby mark, der man
skall hafva funnit en nu förlorad smal,
omkring 6 tum lång bronz-ask, med
inskriptioner af okända bokstäfver och
fylld med brända ben. På Faleby egor
ligger eu kulle, kallad Korsborg,
platsen för en forntida befästning, hvarom
se art. Korsborg, och särskildt
namnkunnig, emedan den s. k. affären vid
Saltkällan under Gyldenlöws-fejden
af-gjordes der i November 1675.
Derjemte förekomma i socknen några
enstaka grafhögar, resta stenar,
hällkistor m. fl. Vid Lökebergs gård har
stått en nu omkullblåst reslig rönn,
och vid Qvistrum visas en Carl XlLs
källa. — Bland socknens gårdar märkas
Saltkällan, Bråland, Munkedal, Torreby.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
