Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrikshof - Fredriksnäs - Fredriksskans - Fredriksskans - Fredros - Fredsberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
officerarne af Finska arméen likaledes
arresterade hkr, åtminstone höll den del
af Krigs-kollegium, som granskade och
dömde i detta mål, sina sessioner på
Fredrikshof. — Hästgardets kasern, som
äfven i dagligt tal kallas Fredrikshof,
är uppförd på de fordna Ekholraska
och Sjöstedtska egendomarnas tomter,
och anläggningen af denna kasern
börjades år 1804; men först 1811 kunde
regimentet inflytta deri.
Fredriksnäs. Gård i Gryts socken
och Hammarkinds härad af
Östergötlands län, nära en vik af hafvet, 4V4
mantal frälse-säteri (bildadt af Mar 1,
Marsäter I, Långedal 2 och
Skräddare-bo V4 mänt.), med qvarn och såg samt
underlydande 1 mantal skatte Kallerum
med sag, Brotorps och Qvarntorps
qvarnar och tegelbruk, tillhörde 1857
kammarherren grefve Fritz A. G. Louis
Stackelberg; säteriet med qvarn och
såg var detta år taxeradt till 30,085
rdr banko. De säteriet utgörande
gårdarne douerades 1012 till Bengt
Larsson Dufva († 1621), tillhörde hans son
och sonson, hvilken sistnämde (Johan
Dufva, † 1698) utlöste Mar och
Marsäter från reduktionen. Genom gifte
med Johanna von Vitinghoffs och Brita
Dulvas dotter Maria kom gården till
landshöfding Reinh. Rehbinder († 1709)
och förblef inom hans ätt till 1825 ;
åren 1850 och 1853 egdes den af C.
och T. Lundmark. Ett nu nedlagdt
manufakturverk privilegierades år 1816.
— Såsom en naturmärkvärdighet i
trakten nämnes ett ovanligt starkt echo
mot ett berg vid stranden. Det
upprepar ända till 26 stafvelser i rad, och
för att pröfva det brukar man vanligen
upprepa orden: »Ett sådant echo som
här får man icke höra i all sin dar,
om man lefde aldrig så länge.»
Fredriksskans. Så benämnes den
skans, som försvarar inloppet till Gefle
och är belägen på en liten holme,
fordom kallad Blockhus-haren, l/2 mil
hamnen. Mellan holmen och norra
landet är så smalt och grundt, att endast
små båtar kunna gå fram ; men åt östra
landet är vattnet bredare och så djupt,
att 20 fots lastade fartyg kunna segla
igenom. Här skall i äldre tider ett s. k.
blockhus hafva stått. Skansen
istånd-sattes 1717, och genom densamma
hindrades Rysk3 mordbrännarflottan, som
år 1719 låg utanför i skären, fråu att
komma upp till staden. Efter
generallöjtnant Hugo Hamilton, som hade
inseende öfver arbetet på skansen,
kallades denna också Hugo-skans. Från åren
1720 till 1742, särdeles 1738,
förbättrades skansens försvarsverk; efter
freden 1743 bibehöllos der ännu 16
kanoner med 30 mans besättning under
befäl af en löjtnant och eu styckjunkare;
år 1788 flyttades dock både kanoner
och garnison till Waxholm. Aret
derpå iståndsattes imellertid skansen åter
på bekostnad af Gefle stad och försågs
med 8 stora kanoner. Vid samma tid
anlades på Holmudden, vid yttersta
inloppet, ett batteri med bestyckning af
8 kanoner.
Fredriksskans. Så kallades en vid
Kalmar under Fredrik l:s tid, omkring
1740, anlagd skans, hvilken dock
vanligast benämnes Käringlåret.
Fredros. Jernbruk i Gunnarskogs
socken och Jösse härad af Wärmlands
län, mellan sjöarna Stora Mangen och
Stora Treen, hade 1 858 tre fria
härdar, förut 900 sk® privilegieradt smide
och 9 sk® hammarskatt, allt af eget
tackjern. Derjemte idkas spik- och
manufaktursmide.
Fredsberg. Modersocken i Wadsbo
härad af Skaraborgs län, genomskuren
af Göta kanal, uppgifves hafva, tillika
med annex sockuen Biick, en areal af
23,884 tunnland, af hvilka 1,320 äro
sjöar och kärr, bland hvilka Fredsbergs
Mosse är den största. Hufvudnäriugen
är jordbruk; skogarne äro illa vårdade;
boskapsskötseln tämligen god.
Qvinnorna äro flitiga väfverskor och
tillverkade i synnerhet förut hufvudsakligast
linneväfnader. Sockneu, som består af
49V2 mantal skatte, 27/16 dito krono
och 11 ’/8 frälse, var 1 857 uppskattad
till 285,743 rdr bko och beboddes år
1840 af 1,736, år 1850 af 1,927 och
1856 af 2,368 personer. Socknen hade
sistnämda år både fast och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
