Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frötuna - Frötuna - Frötuna - Frötuna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hemman krono samt 1177A>4 dito
frälse, och beboddes i 85G af 0.007
personer. De största öarne äro Rådmansö,
Blidö, Yxlan, m. fl. — Frötuna och
Länna skepps- och tingslag har sitt
tingsställe på rådhuset i Norrtelje; det
utgör tillika med Sjuhundra, Lyhundra
samt Närdinghundra härader en
domsaga samt med Åkers och Wermdö
skeppslager ett fögderi.
Frötuna. Modersocken uti Frötuna
skeppslag af Stockholms län, utmed
Saltsjön i sydost, i söder omgifven af
Länua, i vester af Husby Lyhundra,
Malst.ä och Estuna, i öster af
Rådmansö" och i norr gränsande till
Norr-telje-fjärden, uppgifves hafva en areal
af 28.02G tunnland, af hvilka 3,390
äro sjöar och kärr. Socknen
genomstrykes af flera berg- och sandåsar, som
vanligtvis stryka från vester till öster
samt på vissa ställen uppnå ansenlig
höjd, t. ex. vid södra stranden af
Kyrksjön. Ännu mot kusten bilda dessa
åsar ansenliga backar, bland hvilka
Baltorabacken nämnes som den brantaste
i Roslagen. Betydligaste vattendraget
är sjön Lomarens, som upptager
Kyrksjön från söder och genom Norrtelje
stad går ut i Norrtelje-fjärden. I
samma fjärd utfaller Limmaren och
likaledes Skogsfjärden, som utlöper dit
genom Björknäs-ljärdeti samt det
Rådmans-ö och Frötuna åtskiljande Hattsundet.
Omkring vattendragen ligga socknens
bästa bygder. Jord- och skogsbruk äro
hufvudnäringar, tillika med fiske och
sjöfart. Socknen består af 17u/o4
mantal skatte, 21/-! dito krono samt 4711/1o
dito frälse och var år 1S57 uppskattad
till 354,1 50 rdr banko. Befolkningen,
1830: 1,4 5 6 personer, uppgick 185 0
till 1,632 och 1 856 till 1,627 invän.
Socknen hade sistnämda år
ambulatorisk folkskola med 1 examinerad lärare,
30ra undervisade $2 gossar och 35
flickor, medan 7 gossar bivistade allmänt
läroverk; 5 barn hade enskild
undervisning och 66 undervisades i hemmet;
2 gossar inom skolåldern saknade
undervisning. — Frötuna modersocken,.
oronämd år 1 300 under samma namn
och curn annexa 1314, såsom hörande
till Lyhundceri, utgör för närvarande
ett konsistorielt pastorat af 2:dra
klassen i Sjuhundra kontrakt af ärkestiftet.
Hela pastoratet består af 120Vo
förmedlade mantal, med 21/. mant.
prestgård samt vederlag af 8 tunnor;
pastoratets befolkning steg 1856 till 3,311
personer. Kyrkan, belägen 1/4 mil från
Norrtelje och 7 mil från Uppsala, är
gammal, byggd af gråsten och hade
takmålningar ännu år 1 829; i kyrkan
finnes ett grafchor, tillhörigt slägten
Löwen, på kyrkogården ett för slägten
Bonde. Ett i socknen befintligt St.
Olofs Gille nämnes 1440. Uti kyrkan
förvaras en ovanlig brännspegel af
metall om 2 alnar 21 tum i diameter. —
Af socknens fornlemningar omnämnas
högar på flera ställen kring Limmaren
och Kyrksjön, runstenar på
kyrkogården och vid Görla bv samt i ett berg
på Sika gärde spår efter en utnött
runristning omkring en teckning af
menniskor vid ett kors. På Borgberget vid
Kyrksjön synas lemningar efter en borg,
tillika med en jättegryta af ll/2 alns
djup. — Bland gårdar i socknen
märkas: Mellingeholm, Björnö, Osbyholm,
m. fl. — Adress: Norrtelje.
Frötuna. Gammal sätesgård i
Rasbo socken och härad af Uppsala län,
nära Funbo-sjöns nordvestra hörn,
består af 2 mantal frälsesäteri med l1/-)
dito rå och rör samt underlydande och
anses af våra äldre fornforskare för ett
gammalt konungasäte. Olof Rudbeck
| menade, att konung Frode bott
härstädes, och att han på en klippa, kallad
i Frodes Klippa, låtit sin gyllene
arm-1 ring ligga i längre tid, utan att någon
tagit bort den, så stor var ärligheten
bos folket. Under den sednare
medeltiden tillhörde gården Slawacke-ätten
och lades af Sten Sture under kronan.
I sednare tider har gården tillhört
slägten Gyllenkrok omkr. 1740 och 1766,
men är sedan 1779 fideikommiss för
friherrliga ätten De Geer.
Fideikommissets innehafvare var 1857 löjtnanten
baron C. Em. De Geer.
Frötuna. Sätesgård och jernbruk i
Götlunda socken och Glanshammars
härad af Örebro län, vid Oppboga ström,
i beslår af 2 mantal säteri uti Götlunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
