Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamlabyn, eller Gamla Westervik - Gamla Kil,eller Gammalkil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rdr rmt. Folkmängden uppgick 1810
till 1,577, 1846 till 2,051 och 1858
till 2,169 personer. Undervisning
meddelades sistnämda år i fast skola åt 37
gossar och 12 flickor samt i
ambulatorisk åt 2 5 gossar och 11 flickor. I
socknen finnes äfven en privat flickskola.
— Socknen hörde i 13:de seklet under
ett canonicat i Linköping. Kyrkoherdar
omnämnas här från år 1 340, då
cnra-tus var Birgerus Petri, död år 1 350 i
digerdöden. För närvarande utgör den
ett regalt pastorat af 2:dra klassen,
lydande under Södra Tjust prosteri i
Linköpings stift. Kyrkan, af sten, är
ny och invigdes den 27 Augusti 1837.
Då till bestridande af kostnaden för
dess uppbyggande församlingens
kyrko-bygguadskassa var allt för otillräcklig,
måste större delen af byggnadsmedlen
insamlas genom stamböcker kririg hela
riket. Den gamla kyrkan låg alldeles
vid gränsen emot Lofta, i ett träsk,
och utgjorde en uråldrig, betydlig
gråstensbyggnad, med tjocka murar och
pelare. Mot slutet var den högst
bristfällig, och redan på 1 600-talet hade
gaflarna lossnat från sidorna. — Inom
socknen ligger Gamleby Köping, som
har utseende af en liten stad, och
hållas der årligen tvänne marknader. På
samma ställe, der köpingen nu är
belägen, har fordom legat en stad, som
år 1421 af Erik XIII fått privilegier.
Den flyttades sedan 2 mil längre ut
mot hafsbandet, till det nuvarande
We-stervik. Gamleby köping, hvarest år
1847 funnos 190 invånare, hvaraf 3
burskapsegande köpmän, 4
provisionshandlande och 14 handtverkare, hör
under Westervik. Vid sistnämda tid hade
den ej några egna fartyg, och dess
rörelse, som hufvudsakligen bestod i
trävarors uppköp för Westerviks räkning,
var icke särdeles betydlig. Uti inlöp
pet till Gammelby-viken, vid hvars öfra
ända köpingen ligger, hade vid stadens
förflyttning sådana fyllningar blifvit
gjorda, att det blott med smärre farkoster
kunnat passeras, tilldess det på
sednare tiden blifvit förstoradt till 32 fots
bredd och 16 fots djup, så att nu
äfven större fartyg kunna komma
derigenom. Kostnaden för detta företag,
1 1,000 rdr banko, är till 2/3 bestridd
genom statsanslag, rosten genom bidrag
af ortens possessionater och affärsmän.
— Bland större gårdar och egendomar
i socknen märkas: Casimirsborg, fordom
Mem, med behagligt läge vid
Gamlebyviken, har i mer än 2:ne århundraden
tillhört grefliga slägten Lewenhaupt.
Åbygård, 1 mantal säteri, har tillhört
slägterna Sture, Soop, Clerck, Sparre,
Bonde och Lewenhaupt. Skramstad,
boställe för öfverstlöjtnanten vid Kalmar
regimente; Lida, 1 mantal säteri;
Sothem, 1 mantal militie-, Edslösa,
kronofogde- och Erneberg med Rumelsrum,
kyrkoherde-boställen; Ramstad, 2
mantal, hvarest arbetas en jerugrufva,
tillhör G. Bergvik. — Socknens afstånd
från kyrkan till närmaste stad, som är
Westervik, utgör 2l/v till Linköping
8V2 oc’h till Söderköping 8Vg —
Adress: Söderköping.
Gamla Kil, eller, såsom den i
dagligt tal kallas, Gammalkil, socken,
belägen i Walkebo härad af Linköpings
län. Den omgifves i norr af Sjögestad,
i nordvest af Wikingstad, i öster af
Ny kil, i söder af Ulrika och Nykil samt
i vester af Vestra Harg och Östra
Tollstad. Dess största längd är 2 1/4 och
bredden 3/4 mil. Arealen är 0,601
qvadratmil, hvaraf 0,018 vatten. Den
delen af socknen, som omgifver kyrkan,
till högst V4 roils omkrets åt alla
sidor, utgöres till större delen af bördig
slättmark. Från detta slättland stryker
en kil af nära 2 mils längd emot
söder, hvilken belägenhet måhända gifvit
anledning till socknens benämning, och
som Nykils socken går i ungefär
samma sträckning, är det troligt, att dessa
båda socknar i äldsta tider utgjort ett
pastorat och vid delningen fått sina
särskilda namn. Denna mot söder
gående kil är till det mesta uppfylld af
skogsmark; dock har skogen på
sednare tider varit mycket medtagen. Alla
vattendragen höra till Lillåns och
dermed till Svartåns dalgång, utgörande
med sina smala dalar trenne i nästan
bestämd rigtning mellan norr och
söder gående förgreningar deraf. Ett
kommer från Nykils nordliga slättbygd
och går till Sjögestad; ett annat
börjar i Nykils och Ulrika socknedelar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
