Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gammalstorp - Gammalstorp - Gammalstorp - Gammelbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bruk och skogshandtering. Hemmanen
utgöra 35 5/8 mant., deraf 12V8 frälse,
1 krono och 19V2 skatte.
Folkmängden var år 1805: 1,499, 1830: 2,340,
1845: 2,4 40 och 1858: 2,710
personer. Skolundervisning meddelades vid
sistnämda tid i fast skola åt 208
gossar och 182 flickor samt i
ambulatorisk åt 22 gossar och 16 flickor.
Många försummade likväl af liknöjdhet sina
barns skolgång. — Gammalstorp
socken utgör, tillika med annexet Ysanna,
ett 2:dra klassens regala pastorat,
hörande till Listers och Bräkne förenade
kontrakt af Lunds stift. Om
anledningen till socknens namn kan ingenting
med visshet uppgifvas. Kyrkan är,
jemte prestgården, belägen ett stycke från
byn, på ett ställe, som fordom varit en
holme i Wesan och nu kallas
Prest-holmen. Hon är byggd af sten, men
med klockstapel af trä, och säges från
början vara uppförd af sjöfarande, som
öfvervintrat i Wesan. I början af 17
90-talet är hon ombyggd på pastors
föranstaltande och församlingsboernas,
särdeles egarnes till Gamla Ryadal,
bekostnad. — I Ryssberget nära vid
Garn-malstorps by synas på några stenhaliar
spår liksom efter menniskofötter och
hästhofvar, och sägnen berättar, att
tvänne jättar här varit i strid, den ena
till häst, den andra till fot. Äfven
synes en hålighet i berget, som säges vara
märke efter en rese, hvilken suttit der.
Lögetråget kallas en liten, aflång
ur-hålkning i berget, der jätteqvinnor
sägas lögat sina barn. Jättekitteln är en
rund urgröpning uti en stenhäll vid
Ryadal; dess öppning har öfver en aln
i diameter; men djupleken är ännu
större. Kitteln, som merändels är fylld
af vatten, afsmalnar i konisk form och
slutar sig i en spets, hvari befinnes ett
ganska fint hål. Huru den uppkommit,
vet man ej. — Af större gårdar och
hemman inom socknen märkas: Gamla
och Nya Ryadal, det sednare fordom
kalladt Räfvaryd; Sjörsmo, som har
mjöl- och sågqvarn; Sandbäck; Kulla;
Orlycke, hvarest ännu skola finnas
grundstenar till en kyrkobyggnad, som lärer
varit tillämnad före den vid
Presthol-men; Gammalstorp, der
kyrkoherde-bostället är beläget; Jockarp och Agerum
m. fl. Möllebjörke, 3/4 mantal, är det
bästa hemmanet i socknen. De flesta
af dessa hemman hafva skog till afsalu;
några hafva husbehofsqvarnar, och de,
som gränsa intill Wresan, rörhöstnad till
taktäckning. — Närmaste stad är
Sölf-vitsborg, på 1/2 mils afstånd. På denna
stad är äfven socknens adress.
Gammalstorp. Ett mantal säteri,
hvartill hörer Åkatorp, l/4 och Lilla
Bråten, 1/4 hemman, beläget i Forsby
socken af Skaraborgs län, uti en
behaglig trakt, invid stora landsvägen,
mellan städerna Sköfde och Hjo, 3/4
mil från den förra och 2 mil från den
sednare. Egendomen är bebyggd för
ståndspersoner och har sädesmagasin,
mälthus, bränneri, mjölqvarn, såg m. m.,
allt förträffligt inrättadt. Rundtomkring
ligga åkergärden och löfrika ängar samt
närmast gården trädgårdar med
drif-bänkar, m. m. Åkerjorden består af
lera och lermylla. Skogen af gran och
furu är betydlig. Till egendomen
hörer äfven en torfmosse. Egare var år
1812 kometten Johan Gustaf Dalman,
som ansenligen förbättrade egendomen.
Nuvarande egaren är possessionaten A.
G. Wedelin.
Gammalstorp. Ett mantal säteri i
Thuns socken och Leckö fögderi, är
välbebygdt samt har stor och vacker
trädgård med många och goda
fruktträd. Gården har nödig löfskog i s. k.
Storängen och vacker barrskog vid
Sågaretorpet i Friels socken;
beteshagarna äro gräsrika och åkerjorden bördig.
Under gården lyda N. Olofstorp, med
flera andra hemmansdelar, tillsammans
3l/2 mantal. Kända egare äro:
dra-bantkorporalen G. Zelow,
landshöfdingen Melchior Friedenreich, kgl.
gränskommissions-sekreteraren C. G.
Friedenreich och år 1796 dennes son C. M.
Friedenreich, gift med B. Lindsfelt.
Vid 1812 och många år sednare
tillhörde egendomen major Claës Virgin,
1 833 konung Carl XIV Johan, och nu
eges den af kapiten A. Westfeldt.
Taxeringsvärdet är 25,9 5 0 rdr rmt.
Gammelbo. Bruksegendom i
Ramsbergs socken uti Westmanland och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
