Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gammelstilla - Gansviken - Gauthem - Garda Ting - Garde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konungens fogde, här upptaga ett torp
på kronans mark med 6 års
skattefrihet. År 1624, då socknens kyrkoherde
Jonas Joh. Flur var egare, har
konung-Gustaf Adolf lemnat honom 6 års
frihet på berörde torplägenhet, hvilken då
legat öde, men 1626 blef rörlagd och
1633 skattlagd till lV2 öresland.
Derefter har äfven drottning Christina år
1648 förunnat bemälde kyrkoherde
frihet från utskylder för dessa så kallade
fäbodar. Af kyrkoherden Flur
tillhand-lade sig myntmästaren Isak Kock,
adlad Cronström, stället. Han
uppbyggde här med Bergs-kollegii tillstånd en
hammare med 2:ne härdar, »alt till then
»ändan, at han, myntmästeren, som råd
woch medel hafver, för sitt interesse
»måste opsökja nye eller optaga the
»dugligaste af the gamle grufvor,
hvaruti sedan förbem:te Bergslag i
proportion interessera kunna och af hans
»brukssätt eller manér blifva så mycket
»bättre, som ock af hans masmästare
»och smeder samt andre handtlangare
»och betiente underrättade.» Ar 1654
utfärdade drottning Christina
donationsbref för Gammelstilla skattehemman,
med befrielse från knektutskrifning och
kronoutlagor, till brukets bättre drift
och fortsättande. Det till verken
begagnade vattendraget, fullt tjenligt för
blåsningen, befanns likväl den tiden
otillräckligt för hammarsmedjan,
hvilken, så väl derföre, som till skogens
besparande ansågs böra afskaffas. Bruket
upplåts år 16 70 af myntmästaren Kock
till bergmästaren och assessorn Johan
Funck, hvilken derefter, 1 6 72,
transporterade sin rätt på brukspatronen Isak
Mackeij. Dennes arfvingar
bortarrenderade 1707 och försålde 1 724 verket
till brukspatron Johan Uhr, hvars son
N. Joach. Uhr 1 764 deraf blef egare,
och efter dennes död, år 1775, hans
arfvingar, hvilka 1786 försålde det till
brukspatron och riddaren A. Barchaeus.
Bruket tillhörde 1 799 N. Nisson, 1845
G. L. Nisson och P. U. Gussander och
1857 f. d. underlöjtnanten A. F.
Gussander och C. A. llettig, hvardera till
en hälft. Tillverkningen år 1845 var
1,202 sk® 10 1® privilegieradt årligt
smide; 1857 var den vid bruket 1,187
sk® 7 1® stångjern och vid
Skomakarhyttan 1,397 sk® 10 1® tackjern. År
1683 nämnes här endast 3 sk®
hain-marskatt; men 1742 var sraidet 750
sk® och hammarskatten ökades sedan
till 8 sk® 33/4 1®. Tackjern hemtas
från den under bruket lydande
Skoma-karhytte masugn, och kol har bruket
dels af egna skogar och köp från
År-sunda och Fernebo socknar, dels
genom tillslagen rekognitions-allmänning.
Stångjernet går på Gefle.
Gansviken. Hamn i Gröttlingbo
socken på Gotland.
Gauthem. Socken på Gotland, i öns
Norra fögderi, har en areal af 5,925
tunnland, af hvilka 7 50 äro sjöar och
kärr. Hemmantalet består af l/8
mantal krono och 8V2 dito skatte.
Fastighetsvärdet är 43,970 rdr rmt.
Folkmängden var 1805: 190, 1810: 188,
1830: 216 och 1858: 298 personer.
Bama-undervisning meddelades
sistnämda år i fast skola åt 8 gossar och 4
flickor. — Ganthems socken är annex
till Dalhems konsistoriela pastorat af
lista klassen i Medelkontraktet af
Wisby stift. Kyrkan, byggd af sten vid
år 1210, är belägen 1/2 mil från
Dalhem och 2 1/2 mil sydost från Wisby.
— Adress: Wisby.
Garda Ting. Härad i Gotlands
Södra fögderi, innefattar socknarna
Alskog, Lye, Etelbem och Garde,
utgörande tillsammans 42 3/4 mant.
Folkmängden i häradet uppgick 1845 till
1,616 personer.
Garde. Socken, belägen uti Garde
Ting af Gotlands Södra fögderi,
gränsar i norr till Buttle och Ala, i öster
till Älskogs, i söder och sydvest till
Lau, i söder och sydost till Lye och i
vester till Etelhems socknar. Af
arealen, 6,318 tunnland, utgöra 550 sjöar
och kärr. Marken är jemn och af
medelmåttig bördighet. Af skog finnes
hjelplig tillgång, men ej till afsalu.
Jordmånen består hufvudsakligen af
sand och lera, hvilka hvardera tyckas
lika rådande. Socknen innehåller 1 l3/4
mantal, hvaraf lV4 krono och 101/2
skatte. Fastighetsvärdet är 63,190 rdr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
