Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Garpenberg - Garpenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Husby; vid Garpenbergs kyrka går en gren
åt Hedemora, den andra följer östra
sidan af Grufsjön, men delar sig åter
söder om denna sjö i tvenne grenar, af
hvilka den ena går sydvest åt Grytnäs,
den andra sydost åt Folkärna. Den i
socknens midt belägna Grufsjön håller
i längd nära 1/2 mil; norr om denna,
på föga afstånd, ligger Damsjön, som
genom en å utfaller i Grufsjön, hvilken
sednare åter lemnar sitt vatten till
Bäsingen i Folkärna. Utom dessa och
Pålsbenning-sjön, äro de öfriga sjöarne
föga betydliga. Berg finnas många, af
hvilka de märkligaste äro Snöberget och
Helgeberget; på det sednare har fordom
varit en vårdkase. Flera
malm-anledningar finnas, bland hvilka märkas:
Garpenbergs och Årängs koppargrufvor,
de sednare från äldre tider ödelagda;
Wiks koppar- och jerngrufva, Rylshytte
och Christinæ nya jerngrufvor,
Hummelbo och Rylshytte silfvergrufvor. Vid
Finnbyttan finnes ett kalkbrott på grå
fjällig bergkalk i stående lager,
blandade med glimmer, och vid Rylshyttan
en ljusgrön, långtrådig asbest-arbetad
tremolit. Jordmånen, till det mesta
myrländig och sandig, består till en
mindre del af lera. Åkerbruket gifver
icke tillräckligt för socknens behof; men
på skog är god tillgång, och kolning
till bruken ger stor biförtjenst.
Socknens hemmantal utgör tillsammans 16 5/12
mantal, deraf 3 1/2 mant. frälse, 1/6 dito
krono och 12 3/4 skatte; 3 soldatrotar
finnas inom socknen, och uppskattade
fastighetsvärdet uppgick 1841 till bko
rdr 193,965; taxeringsvärdet utgör nu
673,515 rdr rmt. Folkmängden var år
1757: 1,500, 1805: 1,777, 1 830: 2,067,
1841: 2,1 30 samt 1858: 2,287
personer. Fast skola fanns ej sistnämda år
inom socknen; men i ambulatorisk
undervisades af en examinerad och 2:ne
oexaminerade lärare 189 gossar och 69
flickor. Denna undervisning var
fördelad på 3:ne distrikter med 5
ambulatoriska rotar. — I ekklesiastikt
afseende utgör Garpenbergs socken ett
3:dje klassens regala pastorat,
hörande till Hedemora kontrakt af Westerås
stift. Sitt namn har den fått af de
till bergverkens upphjelpande
införskrifna Tyska bergsmännen, som här i
landet kallades Garpar. Socken-sigillet
visar en elg samt en man, som
karar malm på ett kimfat. Kyrkan,
belägen mellan Gruf- och Damsjöarna,
2V4 md från Hedemora stad, under
60° 18’ polhöjd, är byggd år 1607 af
trä, med ett litet torn. Den spånslogs
1748, och nya bänkar inreddes i
densamma 1749. Ett gammalt dokument
visar, att sammanskott skett 1607 till
kyrkans uppbyggande; bland andra har
ståthållaren Petter Kruse bidragit med
1,000 daler kopparmynt.
Kyrkogårdsmuren, af sten, är uppsatt 1 755 och
utvidgad till 903/4 famnar.
Klockstapeln är byggd år 1 679. Inga
fornlemningar finnas i kyrkan. I början
utgjorde denna församling allenast ett
kapellslag under Hedemora, bestående af
byarna Finnhyttan, Åsundshyttan,
Ra-valshyttan och Rolfshyttan samt
Backgården; men konung Carl IX, som ofta
vistades på denna ort, utgaf här den
28 Oktober 1 607 resolution,
hvarigenom af dessa byar, med tillägg af flera
andra, afsöndrade från Husby,
Hedemora och Grvtnäs, här bildades en egen
församling, hvars första kyrkoherde blef
Laurentius Johannis, af Carl IX
hitför-ordnad år 16 07 och 16 24 drunknad i
Grufsjön. — Inom socknen ligga
Garpenbergs och Dormsjö gårdar och bruk;
Jönvik, en större by vid Dalelfven eller
en del deraf, kallad Håfran, som här
stöter till, samt Finnhyttan, hvarest är
gästgifveri. — Adress: Avesta.
Garpenberg. Jern- och kopparverk,
beläget i Garpenbergs socken af Stora
Kopparbergs län, 1/2 mil från kyrkan
och 2 mil från Avesta. Till bruket
höra Dormsjö gård och bruk, :{4/ß7:delar
i Asgarns masugn och smedja samt
andelar i Fors smedja och hytta. Enligt
sednaste Bergmästar-berättelse utgjorde
jerntillverkningen vid dessa verk året
1857: 3,916 sk® 22 1® tackjern, 16
sk® 24 1® 10 ® gröfre gjutgods, 2,37 7
sk® 19 1® 6 ® kupolugus-gjutgods,
4,832 sk® 16 1® stångjern och 228
sk® ämnesjern. I
stångjernshammar-skatt betalas 84 centner 9 3 ®.
Koppartillverkningen under samma år var
52 sk® 11 1® stapelstadsvigt och år
1858: 41 sk® 18 1® garkoppar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
