Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Garphyttan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ödelades förmodligen icke långt
derefter, emedan Christian Geisler, som
sedermera blef egare af Garphyttan, uti
en ansökning till Kgl. Bergs-kollegium
förklarade sig hogad, att på ett annat
ställe, der goda tecken sig visa,
upptaga arbetet. Ett påtänkt försök å
samma silfverstreck, hvarå då varande
bergmästaren Christiernin meddelat
mut-sedel, lärer icke ens hunnit till någon
början. Kongl. Bergs kollegium aflat
den 15 Aug. 1660 skrifvelse till
landshöfdingen och assessoren Abraham
Lejonhufvud om en skogs-indelning till
silfververkets behof, och den skogstrakt,
som gränsar intill grufvan, kallas äriuu
Silfvergrufoe - allmänning, hvilken trakt
på sednare tider upplåtits åt
närgränsande bergsmän, emot rekognition till
kronan, och nu är nästan alldeles
uthuggen. Då interessenterna funno, att
silfververket ej ville löna sig, voro de
betänkta på att i en säkrare och mera
lönande rörelse finna någon ersättning
för hvad de på den förra förlorat, och
anhöllo derföre om privilegium på s. k.
bleckmakeri, hvilket äfven bifölls, och
är första privilegium derpå dateradt d.
25 Nov. 1661 af kon. Carl Xl:s
förmyndare-regering och konfirrneradt den
25 Juli 166 2. Sedermera, då nya egare
öfvertogo verket, blef privilegiet å
bleck-smidet d. 20 Juli 1 67 2 af
förmyndareregeringen samt ytterligare af
Bergskollegium den 6 Mars 1 678 förnyadt
och ytterligare stadfästelse derå af kon.
Carl XI den 9 November 1678
meddelad. Nämda konungs bekräftelsebref
af den 25 Juli 1 662 ändrade till en
del det under föregående året af Kgl.
Bergs-kollegium utfärdade privilegiet
och innehöll hufvudsakligen, att
Garp-hytteverket ej för andra förut inrättade
bleckmanufakturier skulle göra något
förfång; men af alla nya och förut
okända inrättningar, som vid
Garphyttan bragtes å bane, skulle
tillverkningen och försäljningen vara monopolium
för Garphytte interessenter; 50 sktb
tenn skulle få tullfritt för verket
införas, 150 sk® bleck årligen fritt utföras
och det öfriga, vare sig förtennt eller
svartbleck, ej beläggas med högre tull
än vanligt jern.
Sådant var innehållet af de första
privilegierna; men någon tid derefter
nödgades disponenten Peter Bohm
afstå verket till sina kreditorer i
Stockholm, hvilka voro Georg Schuttelvvort,
Casper Robertz, Herman Clevorn samt
Christian Geisler, och privilegierna
öfverflyttades äfven på dessa samt
konfirmerades af Kongl. Maj:t d. 11 Okt.
1 67 5. Oaktadt allt understöd
inkommo imellertid interessenterna till
Bergskollegium med klagomål öfver dem
genom eftersmide, knektehåll samt
rniss-vextår förorsakadt intrång och förluster.
Kollegium utfärdade då, den 6 Mars
1678, nytt privilegium, innehållande:
konfiskation och böter för eftersmide;
förmånsrätt för qvarvarande
interessenter ur afgångna, fallerade
med-interes-senters massor; vid interessents dödsfall
kunde dess rättsinnehafvares andel icke
till någon främmande utan
interessen-ternas samtycke föryttras, likväl dessa
sednare obetaget, att, om de önskade,
förstärka verket med nya delegare; om
interessenterna vore hogade på annan
ort i riket anlägga dylikt verk, der
Svenska lärlingar, som lärt hos Tyska
mästaren Michel Märkel, kunde brukas,
skulle privilegium derå meddelas, och
slutligen tillades Christian Geisler
direktionen öfver hela Garphyttan. Detta
privilegium blef den 9 Nov. 1678 till
alla delar faststäldt, och förhöjdes
tullen på allt inkommande blecksmide till
3 rdr för svart och 6 rdr för hvarje
fat hvitt bleck. Af blecksinidet utgick
ingen hammarskatt, och stångjern
smiddes endast för verkets behof. I bref
från Kommers-kollegium till
general-tullförvaltaren Brynte Cronsköld d. 22
Juli 1681 sägas Garphytte interessenter
till den tiden e^ hafva konsumerat mera
än 8 à 10 sk® tenn, ej heller utskeppat
mera än 60 à 70 sk® bleck årligen,
oaktadt den meddelade tullfriheten. leke
desto mindre fingo de fortfarande
tillgodonjuta sina privilegier. Afsättning på
blecksmidet lärer ej trutit, emedan
Geisler vid sistnämda tid fann sig befogad
hos Kongl. Bergs-kollegium anhålla om
tillstånd till anläggande af en ny
bleckhammare, i anledning hvaraf Kollegium
den 18 Januari 16 82 lät afgå bref till
bergmästaren Erik Snack rörande
reglering af vattendrägten mellan bruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
