Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Garphyttan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och närliggande hyttor, hvarpå den 8
Oktober 1685 Kongl. Maj-.ts
tillståndsresolution följde, lledan tvänne dagar
förut hade imellertid Kongl, bref afgått
till bemälte Kollegium om
privilegierande af flera blecksmiderier i riket, af
den anledning, att Garphytteverket ej,
enligt förbindelse, kunde fylla behofvet
inom riket af sådant smide, än
mindre verkställa någon betydande export.
Denna författning torde väl synas
hafva gjort verket betydligt afbräck; men
blecksmidet fortgick icke desto mindre
med framgång, oeh Bergs-kollegium
utfärdade den 3 December 1 606
privilegium på en urvälshammare, hvartill
redan förut, år 1671, tillstånd varit
meddeladt och hvars anläggning till och
med var verkställd i förening med
stång-jernshammaren; men i brist på
afsättning blef denna åter snart nedlagd. Den
nya urvälshammaren skulle anläggas på
annat ställe än den förra och der
förut en mjölqvarn varit, som skulle
nedrifvas. Den 3 Dec. 1 6 96 meddelades
äfven privilegium på en ny
stångjerns-hammare, som skulle byggas på samma
ställe, der den gamla urvälshammaren
varit. Tio år sednare beviljade
Bergskollegium tillstånd under 3 år för
bruket att till afsalu på stället idka
stång-jernssmide till 500 och bleckplåtar till
200 sk® årligen. Hammarskatten var
dä 6 sk® pr år. Tillverkningen af
plåtar och stångjern bedrefs sedan olika,
allt efter omständigheterna. Efter år
1730 lärer plåtsmidet likväl kommit i
sitt förra skick och var 1 747, då
bruket tillträddes af hofsekreter. Hulting,
400 sk® plåtar och 100 sk® bleck; år
1755, då post-inspekt. Löthman
tillträdde bruket, utgjorde det 4 00 sk® plåtar
och 100 sk® småbleck. Vid den
värdering, som vid båda dessa tillträden
förrättades, sades verket bestå af 3
stång-jernsbärdar och den 4:de utlagd, 4
plåt-hamrar, förtennarhus, Kanterbo hytta,
hvari bruksegaren hade en del, qvarn
med 2 par stenar samt såg i samma
damm med hyttan. Bruket
uppskattades vid den första af dessa värderingar
till 1 00,000 och vid den sednare till
245,1 00 daler kopparmynt. Nyss före
värderingen 1747, då bruket af
dåvarande egarinnan, majorskan Sara
Ehrenpreuss, afträddes till annan egare,
har i samma damm med Kanterbo
masugn en kopparhytta varit anlagd, som
drifvits några år, och hvartill malmen
hemtades från de lty4 mil från bruket
i Winteråsa socken belägna Hesselkulla
grufvor. Tillverkningen af förtennta
blecksorter upphörde sednare; men
förtenningsverkstaden bibehölls ännu till
1760, då brukspatron Uggla tillträdde
egendomen, hvarefter tillverkningen af
de förtennta blecksorterna upphörde
såsom mindre lönande. -Från denna tid
daterar sig en ny uppkomst för bruket.
Brukspatronen och riddaren af Kongl.
Wasa-Orden Carl Ulrik Uggla hade år
17 59 tillhandlat sig verket, och med
sina kunskaper och sin verksamhet
upp-bragte han det snart till ett af de
förnämsta i riket. Han anlade vals- och
skärverk efter Engelskt mönster och
spiksmedja efter Tysk method, hvartill
i synnerhet skulle användas stenkol eller,
i brist deraf, torfkol, och tillverkningen
utsattes till 800 sk® af köpt stångjern.
Privilegiet utfärdades den 4 Juni 1761,
och så väl skär- som valsverket,
inrättadt af bergsrådet Sven Rinman, sattes
snart i gång, äfvenså spikverkstaden,
lör hvilken utländskt arbetsfolk
införskrefs. På framställning till Rikets
Ständer erhöll bruksegaren af kronan
ersättning för 2:ne införskrifna
utländska mästare och 8 gesäller med 6,000
daler och för hvardera af 20 Svenska
lärlingar 100 daler silfvermynt. Sökt
och beviljadt tillstånd att af köpt
skrot-och spilljern få tillverka garfstål efter
Engelskt sätt blef aldrig begagnadt.
Redan år 1 7 60 voro 48 arbetare
sysselsatta med så kalladt
weissnagelsmi-de, och verkstaden bestod af 8 härdar.
Vid samma tid anlades äfven en
knipp-hammare, som smidde rundjern oeh
andra knippjerns sorter; men den
begagnades äfven i sednare tider till
spiksmide. Ännu 1766 fortfor sistnämda
smide, men nedlades snart, och
jerntillverkningen utträngdes af en annan ny
näring, aluntillverkning. Jernförädlingen
drefs, efter tillkomsten af denna nya
näringsgren, mycket obetydligt, och
verken förföllo, tilldess en sednare egare,
direktören Abraham Grill, å nyo
började sätta dem i gång. Imellertid vilja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
