- Project Runeberg -  Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige / Tredje Bandet. G-H /
19

(1859-1870) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Garphyttan - Garphytte Klintar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vi nu i korthet uppdraga aluuverkets
historia. Vid samma tid som
brukspatron Uggla var som mest sysselsatt
med uppdrifvande af spiksmidet och
jernförädlingen, hade en bonde från
bergsraanshemmanet Latorp i Tysslinge
socken, 1/4 mil från Garphyttan, på
sina egor upptäckt ett slags brunakt ig
skiffer, som ban uppviste för
brukspatron Uggla, i tanke, att det vore sam
ma slags stenart, som han sett nyttjas
vid spiksmedjan, eller stenkol. Skiffern
befanns brännbar och af nästan samma
beskaffenhet som stenkol; den under
söktes af bergsrådet Svab och befanns
vara en god och rikhaltig alunskiffer.
För att tillgodogöra denna, ingick
derföre brukspatron Uggla vid 1 7 65 års
riksdag med ansökning om tillstånd att
i nejden af Garphyttan få anlägga
alunverk, och utfärdades den 11 November
1 76 5 Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse
till Bergs-kollegium om meddelande af
privilegium. För verkets bedrifvande
såg sig imellertid egaren nödsakad söka
med-interessenter, bland hvilka
förnämligast kommersrådet Micb. Grubbens, i
början endast såsom förläggare, men
sedan såsom delegare, med sina ansenliga
kapitaler gaf lit och drift åt rörelsen.
För sitt nit om detta verk och flera
andra manufakturer blef Grubbens år
1768 upphöjd i adligt stånd. Bland
andra biträden till verkets förkofran var
i synnerhet bergsrådet Rinman
behjelp-lig med anläggande af nya vattenverk
och pannugnar. Efter hand utvidgades
verket, och ett nytt anlades vid Latorp,
af hvars hemman interessenterna
inköpte någon del, och erhöll detta nya
verk efter kommers-rådinnan af
Grubbens namnet Beatæ Christinæ alunverk.
Det erhöll sedermera flera förmåner och
lätt att för brukets räkning inköpa
åtskilliga tilliggande bergsmanshemmari.
Imellertid fattades förlager till verkets
drift, så att interessenterna nödgades
vid 1769 års riksdag göra ansökning
om ett penningelån ur publik fond af
minst 300,000 rdr, emot pant af
verken, som vid i sådant ändamål uppgjord
värdering uppskattades till 3,845,329
daler kopparmynt,
Beatæ-Christinæ-verket särskildt till 300,000 rdr. Lånet
beviljades; men ansökningen derom
återtogs, och ett utländskt lån af 300,000
rdr Holl. courant upptogs i stället hos
herrar Anthon v Grill m. fl. i Amsterdam,
mot hvpothek af verken. Ej långt
derefter togs ett annat lån af 130,000
rdr Holl. courant på det under
byggnad varande Beatæ-Christinæ-verket,
hvilket lån äfven negocierades af herrar
Grill. Brukspatron Uggla lärer väl
funnit, att verket icke bar sig, hvarför han
gjorde sig af dermed till komraersrådet
af Grubbens, som likväl ej heller länge
dervid fann sin räkning, utan afstod
på konditioner till de utländska
kre-ditorerna så väl jern- som alunverket,
hvilka nu på egna och
med-interessen-ters vägnar öfvertogos af Abrah. Grill.
Denne insåg snart, att verket icke
kunde bära sig, och begärde derföre, efter
halftannat års försök, ny värdering,
hvarvid Garphytte- och
Beatæ-Christinæ-verken tillsammans ej uppskattades till
mer än 2,954,519 daler kopparmynt.
Vid slutet af år 1777 fann sig Grill
föranlåten att tills vidare inställa
aluntillverkningen vid Garphyttan; men vid
Beatæ-Christinæ - verket fortsattes den
till 1781 års slut; då vid denna tid
afsättningen började bli något bättre,
upptogs åter, fastän i mindre skala,
tillverkningen vid Garphyttan.
Jordbruket upphjelptes vid samma tid, och
åtskilliga mossar nppdikades, då öfver
30 tunnland upptogos af oländig mark.
Af sedimentet efter alun - beredningen
börjades tillverkning af rödfärg och
gul-färg, jernvitriol samt en sorts fast
murtegel. Vid Garphyttan räknades 1 786:
700 invån. Annu år 1 7 99 egdes hela
verket af Holländska interessenter, och
disponent var Abrah. Grill. Der voro
då vals och skärverk, 4 plåthamrar, 4
manufakturhamrar, 1 stångjernshammare
och 2:ne härdar. Hyttan egdes af
bergsmän. Bruket har sedermera innehafts
af G. Westerberg, Holmqvist och
Rålamb m. fl. Nuvarande egaren är P.
Hinnersson.

Garphytte Klintar. Så kallas några
invid Garphyttan i Tysslinge socken af
Örebro län belägna högre berg. I dessa
klintar, tillhörande den uråldriga
huf-vud-bergsryggen, är grön och hvit
fältspat anträffad. De innehålla många

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 06:47:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hgsl/3/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free