Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gefle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gefle Slott, beläget på en höjd vid
åns södra strand, uppfördt sedan det
gamla Gefleborg förfallit, fulländadt
under Gustaf den Stores regering, ehuru
slottets nybyggande beslöts redan af
Johan 1X1, har varit landshöfdingsäte
sedan 1037. Slottet hade i fordna dagar
ti torn och egen kyrka; men allt
förstördes genom eldsvåda 1727, hvarefter
landshöfdingen en tid bodde i förhyrd
lokal uti sjelfva staden. På 1740-talet
började man åter med uppförandet af
det nuvarande slottet, som är
fyrkantigt, af sten, med 3 våningar, och år
175 1 kunde dåvarande landshöfdingen
Gripenhjelm inflytta derstädes. År 17 38
uppfördes en byggnad för landskansliet
och år 1 7 53 en stallflygel. Vid slottet
är en trädgård, och emot ån vetter en
parterr, anlagd 1 765. Sjelfva
huvudbyggnadens öfra våning blef icke färdig
förrän på 1760-talet.
Rådhuset, af sten, 3 våningar högt
med torn och tornur samt koppartak,
nybyggdes efter 1 776:års brand,
påbörjades 1784 och fulländades 1 7 90. Det
ligger fritt på stadens största torg och
är må hända stadens prydligaste
byggnad, som skulle med heder försvara sin
plats i hvilken stad sotn helst. Det år
177 6 nedbrunna rådhuset var likaledes
en prydlig byggnad af sten med torn,
grundlagd 1628, och derinvid låg det
s. k. Stadshuset, bygdt 1640 och
likaledes nedbrunnet 1776. Till nya
rådhusets byggnad anslog Gustaf III ett
halft års inkomst af Strömsbro
bränneri, uppgående till vid pass 4,500 rdr,
hvaremot den öfriga kostnaden
bestrid-des af stadens medel. Rådhussalen
pry-des med ett medaijong-porträtt af
Gustaf III, hugget i marmor af Sergel;
på rådhuset hade borgarståndet sitt
sessionsrum vicJ 1792:års riksdag.
Storkyrkan eller Helga
Trefaldighetskyrkan, i stadens vestra del, är må
hända den äldsta i Norrland, ehuru det
at’ några påstås, att Walbo kyrka varit
den äldsta moderkyrkan i Gestrikland,
och att Gefle kyrka blifvit byggd först
efter denna. Kyrkan, som lidit af
eldsvådor och sedan blifvit reparerad samt
utvidgad, har sedan år 1 77 9 sitt höga
torn med urverk, skänkt 1781 af
grosshandlaren Sam, Valleij. Hon har låga
hvalf, som uppbäras af 10 pelare, och
prydes af åtskilliga epitaphier samt
åtskilliga oljefärgsmålningar. Gefle
pastorat, nu iner bestående af staden
ensam, innefattade från år 166 0 också
Walbo socken, och i Gustaf Wasas tid
påtänktes att i Gefle upprätta en
biskopsstol, hvilket dock hindrades
genom konungens död. Pastor i Gefle var
fordom kontraktsprost i Gestrikland; nu
mer höra endast Walbo och Hille
socknar till kontraktet, tillika med Gefle
stad. — Till Gefle stadsförsamling höra
i kyrkligt afseende Ilemlingby by af
Walbo socken samt af Hille socken:
Sätra by, Nynäs, Limön och Strömsbro
fabrik.
Gefle elementarläroverks hus är en
prydlig byggnad, hvars anläggande
beslöts år 1791, sedan den gamla
gymnasii-byggnaden förfallit. Denna äldre
byggnad, af trä, med ett litet torn på
taket och belägen öster om kyrkan,
invigdes 167 1 af ärkebiskop Stigzelius.
Gymnasiet hade år 1668 blifvit
hitflyt-tadt från Stockholm, der drottn.
Christina år 1 6 40 till gymnasium
förvandlat det af Johan III upprättade s. k.
Collegium. Gefle Trivialskola, som
inrättades af drottning Christina, är
sedan höstterminen år 185 0 förenad med
gymnasium till ett högre
elementarläroverk.
Hospitalet, hvars hjon år 183 9
flyttades till Centralhospitalet i Uppsala,
är en gammal inrättning, som härleder
sig redan från katholska tiden, och till
hvilken konung Sigismund år 1 594
anslog 6 pund spannmål om året; det
kallades då Gefle Sjukstufva. Denna
sjukstufva förvandlades till ett större
hospital af konung Gustaf den Store,
som år 162 2 gaf detsamma ett årligt
anslag af 21 tunnor spannmål af
krono-tionden, hvarefter det i en sednare tid
förenades med lazarettet och stod
under Seraphimer-Ordens-Gillets inseende.
Hospitalets hus, som förut stod midt i
staden, nybyggdes 1731 i östra delen
af staden och blef 1760 ombygdt af
sten samt innehåller en vacker kyrka
med torn, invigd 1767 och kallad
Sophia Magdalena efter dåvarande
drottningen, som till byggnaden skänkte
6,000 daler kopparmynt. Under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
